Sammanfattning
Yttemperaturen var normal för årstiden och varierade mellan 10-14 °C, betydligt kallare än vid föregående expedition i september. En termoklin fanns fortfarande i Östersjön på ca 30 m djup, ca 15 m djup i Kattegatt och i Skagerrak fanns nästan ingen termoklin kvar. Salthalten i ytvattnet (0-10 m) var högre än normalt i Skagerrak och södra Östersjön.
Halterna av näringsämnen i ytvattnet (0-10 m) var fortfarande låga efter sommaren. Löst oorganiskt kväve var lägre än normalt vid flera stationer i Östersjön, framförallt i de södra delarna. Fosfat var mestadels normalt med undantag av öster om Gotland, Öresund och yttersta Skagerrak där det var lägre än normalt. Halterna av kisel var lägre än normalt i Skagerrak och Kattegatt och över normalt vid de flesta stationer i Östersjön.
I västra Gotlandsbassängen var vattnet helt syrefritt från 70-80 m djup och akut syrebrist (< 2 ml/l) uppmättes redan på 60 m djup vilket är betydligt lägre än normalt. Även i östra Gotlandsbassängen uppmättes svavelväte på 70-80 m djup, men under det uppmättes också syre och svavelvätet ökade inte markant förrän vid ca 130 m. I Bornholmsbassängen var det syrebrist från 80 m och svavelväte uppmättes närmas botten vid Bornholmsdjupet. I Arkonabassängen var det akut syrebrist endast närmast botten.
Stationen RefM1V1 söder om Öland fick strykas på grund av att Försvarsmakten hade övningar i området.