Beräkning av högsta vattenstånd längs Sveriges kust

Typ: Rapport
Serie: Klimatologi 45
Författare: Sofie Schöld, Cajsa-Lisa Ivarsson, Signild Nerheim och Johan Södling
Publicerad:

Sammanfattning

I rapporten redovisas hur en metod framtagits för att kunna skatta de allra högsta havsvattenstånd som kan uppträda vid de mätstationer för havsvattenstånd som finns längs Sveriges kust. Metoden är generell och principerna kan därför tillämpas på mätdataserier från olika platser. För att kunna tillämpa metoden måste dock mätdataserien ha en viss minimilängd och tidsupplösning. Resultaten som tas fram är empiriska, vilket betyder att de baseras på tillgängliga mätdata.

I analysen delades data upp i två delar; det genomsnittliga vattenståndet före en högvattenhändelse och nettohöjningen under en högvattenhändelse. Dessa delar benämns havsnivå före storm respektive nettohöjning, i enlighet med:

stormflod = havsnivå före storm + nettohöjning

Nivån på stormfloden är det högsta uppmätta havsvattenståndet under respektive högvattenhändelse. I analysen har även högvattenhändelser som inte förknippas med stormar inkluderats. Många av de högsta stormfloderna har inträffat när havsnivån före storm är förhöjd jämfört med medelvattenståndet, framförallt i stora delar av Östersjön. I analysen ingår samtliga högvattenhändelser från vilka det finns tillgänglig mätdata, även sådana som startat från ett lågt utgångsläge.

I analysen indelades mätstationerna i olika kustområden och samvariationen mellan mätstationerna undersöktes. För varje enskild station, där havsvattenstånd observeras, har högsta havsnivå före storm och högsta nettohöjning framtagits. Den högsta havsnivån före storm som uppmätts inom kustområdet bedömdes gälla för alla mätstationer inom området. Det högsta beräknade havsvattenståndet definierades som kustområdets högsta havsnivå före storm plus mätstationens högsta nettohöjning.

Tidvatteneffekten har inte beaktats särskilt, utan är i viss mån inkluderad i nettohöjningen. Denna förenkling beskrivs närmare i Schöld m fl. (2017).

Analysen visade att:

  • samvariationen inom kustområden är mycket hög för vanligt förekommande vattenstånd.
  • högvattenhändelser förekommer oftare i vissa kustområden.
  • de högsta vattenstånden kan variera mycket, även mellan stationer inom samma kustområde.
  • havsnivån före storm är en mer betydande stormflodskomponent i Östersjön och mindre betydande i Skagerrak-Kattegatt.
  • havsnivån före storm behöver identifieras så att den inte är påverkad av själva stormhändelsen.
  • det är lämpligt att uppdatera det högsta beräknade havsvattenståndet regelbundet,särskilt efter att nya rekordhöga stormfloder inträffat.

Vi valde att definiera havsnivån före storm som ett medelvärde över sju dygn, 48 timmar före stormflodens maximum. Metodiken avser nivåer ovanpå ett gällande medelvattenstånd. Framtida förändringar av medelvattenståndet orsakade av den globala klimatförändringen behandlas inte i denna rapport. Tillämpningen av metoden i ett framtida klimat beskrivs i Nerheim m fl. (2017).