Sammanfattning
Inom en observerad avrinningsserie förekommer endast ett fåtal eller inga grupperingar av två, tre osv. torrår i följd. Detta tillåter naturligtvis inte att man med någon noggrannhet uppskattar sannolikheten för sådana grupperingar. För beräkning av sannolikheten för gruppering av torrår måste vi uppställa en teori för hur detta sker. Denna redogöres närmare för i avsnitten 3 och 4 av denna rapport och bygger på antagande om att avrinning kan betraktas som en Markov-process.
Vi har valt att definiera torrår utifrån årliga avrinningsvärden (kalenderår). Vi säger att om avrinningsvärdet Q för ett visst år underskrider någon fixerad gräns QO så har vi ett torrår (se avsnitt 2). Väljer vi QO lika med medelvärdet QM respektive 25 % - percentilen Q25 kan beräkningen från observerade serier av sannolikheten för uppträdande av en m - års följd av torrår omgiven av icke – torrår (Fig.1) sammanfattas enligt tabellen nedan:
1 2 3 4 5
Norra Sverige QO - QM 0.105 0.057 0.031 0.018 0.010
QO = Q25 0.132 0.047 0.011 0,004 0.001
Södra Sverige QO = QM 0.084 0.050 0.030 0.018 0.011
QO = Q25 0.117 0.034 0.012 0.005 0.002
Tillvägagångssättet vid beräkningen redogörs för i avsnitt 4. Formel (22) och tabellerna 2 och 3 alternativt 6 och 7 ger möjlighet att beräkna sannolikheten för uppträdande av en torrårsperiod av godtycklig längd m.
För ett godtyckligt värde QO kan vi för beräkningen ovan utnyttja figurerna 2 – 6. Hur dessa figurer användes redogörs för i avsnitt 3 sidan 12.
Vi skall uppmärksamma att angivna sannolikheter gäller för uppträdande av exakt m torrår i följd och icke för m eller flera torrår i följd.