Algrapport nummer 7, 2020

Typ: Rapport
Författare: Marie Johansen
Publicerad:

Sammanfattning

Analyserna utfördes ombord på fartyget Svea under expeditionens gång. Vatten från integrerat djup alternativt diskreta djup har filtrerats ner på 5μm filter och analyserats med ett rättvänt mikroskop. Metoden innebär att framförallt större celler kan identifieras medan små celler är svårbestämda eller förbises i större utsträckning. Västerhavet: Vid alla stationer i Västerhavet var artdiversiteten och totala cellantal relativt låga. Vid samtliga stationer förekom kiselalgen Proboscia alata i höga cellantal. Bland Dinoflagellater var släktet Tripos vanligast. Framförallt i de fluorescenstoppar som återfanns var flera olika arter av släktet Tripos dominerande. Östersjön: Inga heltäckande ytansamlingar återfanns utefter den södra delen av Östersjön. Vinden och därmed vågorna höll filamenten omblandade ner i vattenpelaren. De riskornsliknande aggregeringar som återfanns vid samtliga stationer innehöll framförallt Aphanizomenon flosaquae men även en del Nodularia spumigena*. I den östra delen av Östersjön med start i sydöst om Gotland och upp till mitten av Gotland så tilltog ytansamlingarna i form av större stråk och små sjok av ag-gregeringar. Den giftiga sorten, Nodularia spumigena återfanns här i högre tätheter. Mellan Gotland och Öland hade vinden tilltagit lite och inga ytansamlingar syntes men riskorn i vattnet noterades. Vid provtagning vid Karlsödjupet skapade fartyget lä närmast båten och små ytansamlingar bildades från kornen inom 20-30 minuter. Kring södra Öland i Kalmar sund samt Hanöbukten så var vinden tillräckligt stark för att blanda vattnet och få eller inga tydliga riskorn syntes. Ytprover från detta område påvisade bara enstaka cyanobakteriefilament och då framför allt Aphanizomenon.