Sammanfattning
Klorofyllfluorescenstoppar och en del höga uppmätta klorofyllhalter i Västerhavet visade sig till stor del orsakas av den för fisk skadliga flagellaten Pseudochattonella spp.*, som även observerats under de två föregående expeditionerna. Cellerna hade nu ändrat form och var mindre och rundare jämfört med vad de var i början av observationerna. Formändringen indikerar slutet på blomningsfasen. Kiselalgen Chaetoceros similis var talrik vid de flesta av Västerhavsstationerna. Vid Släggö i Skagerrak var det mycket kiselalger jämfört med de andra stationerna. Ett planktonprov från en klorofyllfluorescenstopp vid BY1 visade på en sjunkande blomning av Pseudochattonella spp. Övriga fluorescenstoppar från Östersjöstationerna orsakades av vårblomning i olika stadier. Bland annat så fanns dinoflagellaten Peridiniella catenata i höga cellantal, ett typiskt inslag i Östersjöns vårblomning. Relativt höga antal av den filamentösa cyanobakterien Aphanizomenon flos-aquae fanns i östra Egentliga Östersjön. I Finska Viken försiggick vårblomning med kiselalger, dinoflagellaten P. catenata och Aphanizomenon flos-aquae som dominerande arter.