Det föll hela 162 millimeter regn på ett dygn i Gävle, det noterade vår mätstation på morgonen den 18 augusti. På bara två timmar under natten till den 18 augusti kom drygt 100 millimeter. Och det var ett antal mätstationer i Gästrikland, södra Hälsingland och nordöstra Dalarna som samtidigt uppvisade mycket stora regnmängder – det är speciellt. Vid inte mindre än elva stationer uppmättes minst 100 millimeter, säger Sverker Hellström, klimatolog vid SMHI.
Det var ett intensivt lågtryck som orsakade nederbörden. Natten till den 17 augusti rörde sig lågtrycket med tillhörande regnområde in över södra Sverige med en varm luftmassa i en kil upp över Östersjön. SMHI utfärdade den allvarligaste graden av regnvarning, en uppföljning av den risk för stora regnmängder som hade meddelats tidigare. Under dagen stannade lågtrycket upp över Sverige och gav ihållande och tidvis kraftigt regn i främst sydöstra Norrland och inre Svealand.
På kvällen och under natten till den 18 augusti utvecklades och fördjupades ett nytt dellågtryck i samband med fronten som då fanns på södra Bottenhavet. I samband med lågtrycksutvecklingen intensifierades regnet kraftigt och under natten till den 18 augusti föll mycket stora regnmängder på kort tid.
Regionalt anpassade varningar och förstärkt dialog
När vädret förväntas påverka samhället är SMHIs uppgift att utfärda varningar. Sedan oktober 2021 är vädervarningssystemet i Sverige förnyat och baserat på konsekvenser, med regionalt anpassade tröskelvärden för när varningar av olika nivåer utfärdas. Det förnyade systemet innebär också en tätare dialog och samverkan mellan SMHI och regionala aktörer. Syftet med konsekvensbaserade varningar är att ge enskilda och samhälle relevant och användbart underlag för att förbereda sig inför ett besvärligt väderläge.
Utgångspunkten för varningar finns förstås i de beräkningar av väderläget som SMHI arbetar med, prognosmaterialet. Beräkningarna görs med hjälp av superdatorer och baseras på mycket stora mängder data från till exempel observationsstationer och satelliter. Flera beräkningsmodeller används parallellt för att öka säkerheten i prognosen.
Varning istället för risk
I nuvarande vädervarningssystem använder vi nivåerna gul, orange och röd varning, där röd är den allvarligaste. Vi kan utfärda varningar upp till fyra dygn i förväg, säger Fredrik Linde, chef för SMHIs prognos- och varningstjänst, och fortsätter:
Vi har i regel en dialog med respektive länsstyrelse redan innan en varning utfärdas. Det är viktigt för våra vakthavande meteorologer, hydrologer och oceanografer att få input om eventuella specifika förutsättningar i det område som väderhändelsen berör. Det kan påverka både varningsnivå och hur stort område som ska omfattas av varningen.
I det gamla varningssystemet, före oktober 2021, fanns ”meddelande om risk”. Det användes om en klass 2- eller klass 3-varning befarades. Risk syftade till att i ett tidigt skede uppmärksamma samhället på ett möjligt klass 2- eller klass 3-varningsläge, när det fanns osäkerheter i prognosen. En utfärdad risk kunde alltså omvandlas till en klass 2- eller klass 3-varning om prognosen motiverade det.