Djupvatten eller bottnar som lider av syrebrist eller syrefria förhållanden är ett av Östersjöns stora miljöproblem. För att följa syreutvecklingen görs varje år olika mätningar som SMHI sammanställer i Syrerapporten (Oxygen Survey in the Baltic Sea). Genom utbyte av data med i princip alla länder kring Östersjön skapas ett stort dataunderlag som ligger till grund för rapporten.
– Resultaten för 2020 visar att den extrema syrebristen som observerats i Egentliga Östersjön* sedan 1999 fortsätter. Utbredningen av helt syrefria områden har minskat något jämfört med rekordåren 2018–2019, medan områden påverkade av syrebrist var ungefär lika stora som då. Minskningen i utbredning av syrefria bottnar var tydligast i södra delen av Egentliga Östersjön samt i Finska viken, säger Martin Hansson.
Hälften av bottnarna helt syrefria eller lider av syrebrist
Utbredningen av syrebrist och syrefria områden har sedan 1999 legat på en konstant högre nivå än innan millennieskiftet. Idag lider ungefär en femtedel (cirka 18 procent) av Egentliga Östersjöns bottnar av helt syrefria förhållanden och en tredjedel (cirka 31 procent) lider av syrebrist.
– I syrefritt vatten kan inga högre former av växter och djur överleva. I djupvatten där det råder syrebrist påverkas till exempel torskens tillväxt och hälsotillstånd. Bottenlevande djursamhällen kan slås ut vilket leder till födobrist för andra arter, säger Martin Hansson.
Syrefria bottnar släpper också ifrån sig näringsämnen som ytterligare spär på övergödningsproblemen i Östersjön.
Känsligt hav
Östersjön är naturligt känslig för syrebrist eftersom en stark salthaltsskiktning separerar djupvattnet från det mindre salta ytligare vattnet. Skiktningen gör att nytt syre bara kommer till djupvattnet vid speciella väderförhållanden som gör att stora mängder saltvatten kan strömma in genom Öresund och Stora och Lilla Bält till Östersjön. Skiktningen tillsammans med en ökad tillförsel av näring från land under många år har gjort att utbredningen av syrefria bottnar i Östersjön ökat.
Utsläpp av näringsämnen måste minska
Många av de effekter vi ser i Östersjön idag härrör från stor tillförsel av näringsämnen från 1950–1990 talen.
– För att förbättra syrehalten i Östersjön måste utsläppen av näringsämnen fortsätta att minska, så att övergödningseffekterna i Östersjön minskar, säger Martin Hansson.
