I rapporten ”Klimat i förändring 2022 – Att begränsa klimatförändringen”, som lanserades i april 2022, utvärderas kunskapsläget om de vetenskapliga, tekniska, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekterna av att begränsa klimatförändringen.
Rapporten omfattar närmare 3000 sidor och sammanfattningen, som innehåller referenser till huvudrapporten för att underlätta för den intresserade att hitta fördjupad information, har nu översatts till svenska.
Rapporten i korthet
Rapporten redogör för hur de globala utsläppen har utvecklats fram till de senaste åren, olika möjliga utvecklingsvägar framöver och kunskapsläget kring möjliga åtgärder för att begränsa klimatförändringen. Sammantaget konstateras att de globala klimatutsläppen har fortsatt att öka, dock med viss inbromsning av ökningstakten. Det finns stora skillnader mellan och inom världsregioner och länder både gällande utsläppens storlek och trender. I minst 18 länder har utsläppen under de senaste åren minskat på ett varaktigt sätt.
– Eftersom utsläppen har fortsatt att öka, behövs nu större utsläppsminskning på en kortare tid. Att sikta på 1,5 grader förutsätter att koldioxidutsläppen börjar minska före 2025, halveras till 2030 och minskas till nettonoll vid 2050, följt av nettoborttagning av koldioxid ur atmosfären. Samtidigt behöver andra klimatutsläpp som till exempel metan minskas kraftigt, säger Markku Rummukainen som är Sveriges kontaktperson för IPCC.
Trender som fallande priser på solkraft, vindkraft och batterier samt etablering av styrmedel som klimatlagar och prissättning av utsläpp, verkar för att möjliggöra klimatomställningen.
Möjliga utsläppsminskningsåtgärder
Det finns möjliga utsläppsminskningsåtgärder inom alla sektorer och system där utsläpp finns såsom inom energisektorn, markanvändning, byggnader, städer, transporter och industri.
– En halvering av de globala klimatutsläppen till 2030 skulle kunna göras till en kostnad på mindre än 1 000 kronor per ton koldioxidekvivalenter. Hälften av dessa minskningar skulle kosta i storleksordningen upp till 200 kronor per ton. Det handlar om investeringar i solkraft, vindkraft, effektivisering, bevarande av ekosystem och minskade metanutsläpp. En del av de nya lösningarna skulle vara billigare än motsvarande gamla och fossila, så i många fall innebär en klimatinvestering en besparing jämfört med kommande investeringar på gamla sätt, säger Markku Rummukainen.
Det finns en stor potential att minska utsläpp även från efterfrågesidan. Det handlar bland annat om matvanor, mathantering, aktiv mobilitet, boende och produkter.
– Förändringar på individnivå när det gäller livsstilsval och mindre energi- och materialintensiv konsumtion är viktiga. Det behövs styrmedel som hjälper till att göra dessa val inklusive relevanta omställningar på systemnivå, exempelvis kompaktare städer vilket minskar behoven av biltransporter, säger Markku Rummukainen.
Koldioxidborttagning och negativa utsläpp kommer att behövas även tillsammans med dessa utsläppsminskningar, men de är komplement och kan inte ersätta utsläppsminskningarna. Flera olika metoder kan snabbat skalas upp inom markanvändning, minskad avskogning, återbeskogning och bevarandet och restaurering av kolrika ekosystem. Andra metoder kan bli mogna över tid, exempelvis bio-CCS och direkt koldioxidinfångning från luften.
Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC
SMHI är Sveriges nationella kontaktpunkt för IPCC, och representerar Sverige vid IPCC:s beslutsmöten. I uppdraget ingår även att nominera svenska experter till IPCC-arbetet samt att föra ut kunskaper och budskap från IPCC:s rapporter till breda målgrupper.
Slutfasen av IPCC:s sjätte kunskapsutvärdering
Inom den pågående sjätte kunskapsutvärderingen AR6 tar IPCC fram rapporter om kunskapsläget kring klimatförändringen, dess konsekvenser och möjliga lösningar i ett globalt perspektiv. I detta medverkar tusentals forskare världen över.
Den första specialrapporten inom AR6 publicerades hösten 2018 och behandlade 1,5 graders global uppvärmning. Under 2019 publicerades specialrapporterna Klimatförändringar och marken samt Havet och kryosfären i ett förändrat klimat. En uppdatering av metodrapporten Inventering av växthusgaser gavs också ut 2019.
Huvudrapporten inom AR6 består av tre omfattande delrapporter som publicerats under 2021 och 2022: Den naturvetenskapliga grunden, Effekter anpassning och sårbarhet samt Att begränsa klimatförändringen.
Den avslutande syntesrapporten, där samtliga specialrapporter och huvudrapporten sätts i ett sammanhang, planeras att komma i mars 2023.