Alger eller cyanobakterier? Här kommer svaret!

Cyanobakterierna har börjat blomma, än så länge på behörigt avstånd från svenska kustområden. Proverna från R/V Svea visade på smärre förekomster, främst i östra delarna av Östersjön. Däremot förekom en omfattande blomning av planktonalger ur gruppen Prymnesiales, mycket små organismer med ett ombytligt levnadssätt.

För en dryg vecka sedan syntes de första tecknen på cyanobakterier i våra satellitdata, från den 10 juni fanns en svag blomning till havs sydost om Gotland. Några mer omfattande ytansamlingar har dock ännu inte visat sig, därtill är mängderna med cyanobakterier ännu alltför små.

Utsjöexpedition med R/V Svea

I förra veckan var SMHI på expedition i Östersjön och Västerhavet med forskningsfartyget Svea. Nu har proverna analyserats, och en del cyanobakterier av släktet Aphanizomenon fanns framför allt i prover från östra delarna av Östersjön. Ännu fanns de potentiellt giftiga Nodularia inte i proverna. De spridda gryn som observerades på havsytan vid provtagningen var alltså inte cyanobakterier, utan troligen pollen från tall och andra träd. Det är också vad man kan vänta sig vid den här tiden på sommaren.

En oväntad upptäckt

Analysen av proverna visade även hur mycket annat som sker under ytan utan att vi annars lägger märke till det. Just nu pågår en rejäl blomning av den potentiellt skadliga gruppen Prymnesiales i södra och sydöstra Östersjön med stora förekomster på 15 till 30 meters djup. Troligtvis har de tidigare funnits närmare ytan, men efterhand sjunker de djupare ner i vattnet tills de dör och faller till bottnen.

Vad är det egentligen för slags varelser, och vad gör de där? Vi frågar Ann-Turi Skjevik, marinbiolog och växtplanktonexpert på SMHI.

– Planktongruppen Prymnesiales är spännande organismer med stora möjligheter att anpassa sig efter omgivningen. Det finns både skadliga och icke skadliga arter. De som är skadliga är inte alltid det, utan yttre omständigheter kan trigga produktionen av giftiga ämnen. Det är framför allt fisk som påverkas, och det var en art inom denna grupp, Prymnesium polylepis som dödade så mycket fisk i Skagerrak 1988. Tyvärr vet man ännu inte vad som är den utlösande faktorn, avslutar Ann-Turi.

Prymnesiales
Prymnesiales är spännande organismer, men de är inte särskilt stora. Som mest är de drygt en hundradels millimeter långa. Foto Ann-Turi Skjevik Förstora Bild

Märkliga mixotrofer

Prymnesiales har en så kallad mixotrof levnadsstrategi. De kan fungera som alger och utföra fotosyntes, men de kan även byta strategi och fungera som djurplankton och ”äta” andra encelliga organismer. Det kan vara väldigt praktiskt om miljön förändras, till exempel om näringsämnena i vattnet tillfälligt är slut eller om solljuset inte räcker till.

Hur blir det framöver?

Hur blir det då med cyanobakterierna de kommande veckorna? Blomningen sydost om Gotland ligger kvar, och det senaste dygnet har mindre ytansamlingar bildats längs den östra kanten av blomningen. Det varma vädret ser ut att fortsätta åtminstone över den kommande veckan, så efterhand kan cyanobakterieblomningen sprida sig till andra delar av Östersjön. Men det kommer av och till att vara blåsigt, så det är inte troligt att vi kommer att få någon mer omfattande blomning den närmaste tiden. Prymnesiales-algerna kommer förmodligen att sjunka längre ner mot bottnen, det återstår att se om de finns kvar till juliexpeditionen med Svea.