Vad är en radarkomposit?
Bilderna som visar nederbördsintensitet från väderradaranläggningar på SMHI:s hemsida är från så kallade radarkompositer. Kompositbilderna är sammansatta av radarinformation från tillgängliga väderradaranläggningar likt en mosaik.
Vilken information innehåller en radarkomposit?
Väderradarsystemen är inställda för att detektera och mäta vattendroppar i atmosfären. Vattendroppar och andra föremål som helt eller delvis sprider den utsända pulsen ger upphov till ett radareko. Informationen i radarbilderna representerar intensiteten av dessa radarekon. Intensiteten hos radarekon är den vanligaste förekommande informationen från en väderradar och kallas även för reflektivitet eller reflektivitetsfaktor.
Hur är radarkompositen uppbyggd?
Kompositen innehåller radardata som flera olika radaranläggningar bidrar med och skapar en bild av den storskaliga vädersituationen. En komposit täcker oftast ett mycket större område än en enskild radar, i synnerhet om flera länders radaranläggningar bidrar med data till kompositen. Hur data från enskilda radaranläggningar byggs ihop till en stor komposit kan exempelvis definieras med hjälp av geometri, som närmaste radar till varje given punkt, eller med avseende på radaranläggning som bidrar med bäst datakvalitet.
SMHI:s nuvarande radarkompositer komponeras på två olika sätt:
- Norden (15 min) Baserat på höjd över mark
- Sverige (5 min) är baserat på datakvalitet
Efterbehandling av radarinformation
För att skapa en så bra representation av nederbördsintensitet vid markytan som möjligt görs vissa justeringar av radarinformationen. I vissa områden finns enbart information från väderradaranläggningar på hög höjd över mark. Denna information behöver inte nödvändigtvis överensstämma till fullo med uppmätt nederbördsmängd i samma område. Därför justeras radarinformationen i kompositbilderna mot nederbördsmätare.
Eftersom en radaranläggning även kan detektera sådant som inte är nederbörd behövs det extern information som kan avgöra detta och även eliminera förekomsten i kompositbilden. En metod är att jämföra radarbild med satellitbild. Områden där det inte förekommer moln antas det inte heller förekomma nederbörd. Tyvärr finns det naturligtvis även undantag från detta enkla antagande, exempelvis när nederbörd faller ur en till synes klar atmosfär. Eller ett vanligare förekommande fall när fallstrimmor uppstår under moln, men som till skillnad från nederbörd inte når mark, ändå detekteras av en väderradar som vatten i atmosfären. En väderradar kan även detektera förekomst av vattendroppar och iskristaller inuti moln.
Lär dig mer om falska nederbördsekon från radar
Lär dig mer om fallstrimmor
Varför innehåller radarkomposit över samma område olika information?
Väderradaranläggningar kan detektera samma väderfenomen olika. Beroende på vilken eller vilka väderradaranläggningar som bidrar till en komposit kan ett och samma område innehålla olika information om radarekons form och intensitet. Detta blir speciellt tydligt vid tillfälligt bortfall av information från en eller flera anläggningar. Eller vid jämförelse mellan exempelvis bidrag från enbart svenska radaranläggningar och bidrag från samtliga nordiska radaranläggningar.
Figur 1 illustrerar ett fall när väderradaranläggning A och B detekterar samma väderfenomen olika. Väderradar A detekterar svaga och måttliga ekon på låg höjd på kort avstånd samtidigt som väderradar B detekterar kraftigare ekon på högre höjd över markytan på ett längre avstånd. Är båda anläggningarna tillgängliga vid generering av kompositbilden är det A:s information som får bidra. Om istället enbart anläggning B finns tillgänglig kommer naturligtvis bidraget enbart från denna.
