Radar - Kvalitetsbaserad radarkomposit

Den kvalitetsbaserade radarkompositen innehåller kvantiteten ”reflektivitet”, intensiteten av väderradarekon, från väderradaranläggningar i Sverige eller Norden. Produkterna är sammansatta med hjälp av information om datakvalitet samt ekots höjd över markytan.

Vad är datakvalitet?

Datakvalitet kan beskriva hur väl data överensstämmer med verkligheten. God kvalitet innebär i detta fall god överensstämmelse med verkligheten. Goda förutsättningar att genomföra en mätning bidrar vanligtvis till god datakvalitet. Hinder eller störningar från externa radiokällor kan bidra till försämrad kvalitet vid mätningen. 

Radarsystemet i sig kan påverka förutsättningarna. En försämring kan uppstå vid fel i en komponent i radarsystemet. Allt behöver dock inte bli sämre. Tack vare regelbundet underhåll med bland annat kalibrering och justering av radarsystemen kan förutsättningarna bli bättre och datakvaliteten öka. 

Kvaliteten hos data ändras dynamiskt med vädersituationen. En radaranläggning kan ena stunden producera data med god kvalitet och nästa producera data med något sämre kvalitet. Detta beror vilka kriterier som används för att bedöma datakvalitet. 

Hur bedöms datakvalitet?

Bedömning av kvaliteten på radarinformationen kan ske på ett otal sätt. Hos SMHI bedöms kvaliteten i radarinformationen automatiskt och maskinellt nära realtid enligt en eller flera kriterier. Den sker för varje datapunkt, oavsett om den består av information från något meteorologiskt fenomen eller ej.

Nedan följer några exempel på kriterier som kan användas för att bedöma datakvalitet. Om flera kriterier används för att bestämma kvaliteten i en datapunkt kan dessa kriterier viktas olika för att få önskat resultat.

Höjd över mark

Radarstrålens höjd över markytan bestäms geometriskt av radarns position, vald elevationsvinkel, jordens krökning och atmosfärisk refraktion. Sammantaget ger detta att radarstrålens höjd över markytan normalt sett ökar med avståndet från radaranläggningen. Maximal räckvidd för svenska väderradaranläggningar är 240 km. Vid detta avstånd och med elevationsvinkeln 0,5°, som är den lägsta för svenska radaranläggningar, är radarstrålens höjd över markytan omkring 5-6 km. Detta att jämföra med antennens placering ett tiotal meter över markytan.

Signal och brus och externa störningar

Det kan vara information från radarsystemet om själva insamlingen av data som avgör vad som är god kvalitet eller mindre god kvalitet. Exempelvis kan förhållandet mellan signal och brus (SNR, eng. Signal-to-Noise Ratio) användas som en indikator på datakvalitet. Om signalen är svag, eller påverkad av brus eller externa radiokällor, se avsnitten ”Solekon” och ”Mänsklig aktivitet som stör radarn”,  har detta en negativ påverkan på kvaliteten. Det kan vara svårt att avgöra om ekot verkligen är en korrekt representation av själva föremålet, och därmed önskvärd att använda i en produkt.

Terräng och vegetation 

Även extern information om exempelvis terräng, vegetation eller byggnader som helt eller delvis blockerar en radaranläggning från att mäta i ett område kan användas för att bedöma datakvalitet. I fallet blockering, det vill säga data som insamlats omkring eller bortom ett hinder, får lägre kvalitet än data som insamlats utan något hinder. Ju större påverkan är från ett hinder, desto sämre kvalitet får dessa data.

Kvalitetsbaserad kompositering

Ambitionen är att radarkompositerna ska representera nederbördsintensitet så korrekt som möjligt, och helst så nära markytan som möjligt. Sammansättningen av radarinformation från flera anläggningar i en kvalitetsbaserad radarkomposit sker på följande vis: 

  1. Radaranläggningarna mäter, information om ekona samlas in och bearbetas. 
  2. Kvaliteten för varje eko, eller datapunkt, bestäms enligt en eller flera kriterier.
  3. I områden där data finns tillgängligt från två eller flera anläggningar används data med högst kvalitet.

Figur 1 illustrerar områden med överlapp och hur ett möjligt bidrag från respektive anläggning kan bli i en komposit. Figur 2 visar ett exempel på hur bidraget från tre radaranläggningar ser ut i ett utsnitt från en komposit.

Är datakvaliteten i någon punkt samma från två eller flera radaranläggningar används reflektiviteten från den anläggning som mätt ekot närmast marken.    

Radarkomposit
Figur 1: Väderradaranläggningars möjliga bidrag utifrån täckningsområde (t.v.) och en illustration över deras bidrag i en komposit (t.h.).
Utsnitt av radarkomposit
Figur 2: Ett exempel på tre radaranläggningars bidrag i ett utsnitt av en komposit. Varje datapunkt i detta fall motsvarar en ruta omkring 2x2 kilometer i verkligheten.

PCAPPI - Pseudo-Constant Altitude Plan Position Indicator

Väderradar insamlar information från olika höjder genom att rikta antennen i olika elevationsvinklar, olika vinklar över horisonten. Beroende på kvalitet och riktighet i information från elevationsvinkeln närmast mark kan denna ersättas av information från högre elevationsvinklar.

PCAPPI utläses ”Pseudo-Constant Altitude Plan Position Indicator” och kan översättas till pseudo-konstant altitude planpositionsindikator. Detta innebär ett slags horisontellt tvärsnitt genom allt data som insamlats av en radaranläggning under en given tidsperiod, mellan 5 och 15 minuter beroende på radaranläggning och dess konfiguration.

Genom att använda metodiken PCAPPI är det möjligt att reducera oönskade ekon närmast radaranläggningen genom att använda data från högre elevationer i dessa områden. Den konstanta höjden som definieras i detta sammanhang är 500 m över havsnivån. 

Pseudo-konstant innebär att allra närmast radaranläggningen fylls data från den högsta tillgängliga elevationsvinkeln, även då höjden över havsnivån där ekot uppstod är lägre än 500 m. Det omvända gäller längre ut från radaranläggningen där data från den lägsta elevationsvinkeln används även då höjden över havsnivån för dessa ekon är högre än 500 m. 

PCAPPI används för att göra kompositen över Norden (15-min).