Allt en väderradar ser är inte nederbörd och dessa benämns falska nederbördsekon.
Fasta ekon
Fasta ekon uppstår när radarstrålen ser berg eller andra terrängformationer nära radaranläggningen. Fasta ekon går vanligtvis att åtgärda med hjälp av s.k. Dopplereffekt där ekon som inte rör sig filtreras bort.
I vissa fall där terrängen är ogynnsam och vid vissa vädersituationer kvarstår felaktiga ekon trots detta. Speciellt väderradarn vid Ängelholm har problem med detta då den ligger nära både Kullaberg och Söderåsen.
Vindkraftverk
Vindkraftverk har vingar som rör sig vilket gör att de inte kan åtgärdas med Doppler på samma sätt som fasta ekon. Om det finns ett eller flera vindkraftverk som träffas av radarstrålen så kommer det att registreras av radarn och se ut som en lokal regnskur som ligger still på samma plats. De kan variera i intensitet beroende på vädersituation exempelvis vid inversion eller hur mycket det blåser. Exempel på platser med störning från vindkraftverk är väster om Piteå, väster om Umeå, nordost om Östersund och Näsudden på Gotland.
Inversionsekon
Radarstrålen bryts i atmosfären beroende på luftfuktighet och temperatur. Vid inversion, då kallare luftmassor finns närmare marken än varmare, bryts radarstrålen kraftigt mot marken och ger falska nederbördsekon från markytan och terrängformationer.
Över land är de är vanligast nattetid och syns som kraftiga ekon som inte rör sig. Över hav är de vanligast under vår och försommar vid varm och torr luft över ett kallare hav. Från t.ex. väderradarn på Gotland syns då ofta kraftiga ekon från Öland och Smålandskusten samt från den Baltiska kusten. '
Även från havsvågor kan radarekon förekomma i dessa situationer. De är i regel svaga och påminner om delar av cirklar med radaranläggningen i centrum.
Klarluftsekon
Klarluftsekon är ekon nära radarn som inte orsakas av nederbörd. De beror på insekter och/eller skarpa variationer av luftens brytningsindex som uppstår när det är stora skillnader i temperatur eller fuktighet i atmosfären.
Klarluftsekon förekommer främst under vackra sommardagar och syns som diffusa, svaga ekon runt radaranläggningen. Även fåglar kan ge upphov till falska radarekon och då främst under vår och höst i samband med flyttfågelsträcken.
Solekon
Vid soluppgång eller solnedgång kan det dyka upp kraftiga streck på radarbilden när antennen är riktad rakt mot solen.
Detta beror på att solen sänder ut elektromagnetisk strålning över samma frekvensområde som väderradaranläggningarna, vilka registrerar strålningen som om de vore kraftig nederbörd. Effekten är dock mycket kortvarig.
Mänsklig aktivitet som stör radarn
Ibland fäller militären tunna metallfolier så kallade chaff för att störa fiendens radar. De ger ekon som kan förväxlas med lättare skurar.
Annan mänsklig aktivitet är andra radaranläggningar som stör, antingen på samma sätt som solen, eller diffust över hela radaranläggningens räckvidd. Även radio-LAN (datornätverk) inom samma frekvensområde som väderradarn använder kan göra liknande åverkan.
