Regnbåge

En regnbåge uppstår när solljuset bryts och reflekteras i vattendroppar. Solen måste alltså belysa vattendroppar för att det skall kunna bildas en regnbåge. Dropparna kan exempelvis vara regndroppar eller droppar från en vattenspridare eller ett vattenfall.

Reflekterad regnbåge

En mycket säregen regnbåge kan ibland synas, se bilden i högerspalten. Det är den reflekterade regnbågen. Solljuset som bildar den reflekterade regnbågen har då speglats i en lugn sjöyta, som inte behöver vara inom synhåll för den som ser fenomenet.

Två regnbågar, en primär och en sekundär.
Förstora Bild

Regnbågens alla färger

Att färgerna hamnar bredvid varandra beror på att vitt solljus är en blandning av regnbågens alla färger och att de olika färgerna bryts olika mycket när ljuset passerar gränsytan mellan luft och vatten.

Ordningen mellan färgerna är alltid den samma i regnbågen. Utifrån räknat i den primära regnbågen är färgerna röd, orange, gul, grön, blå, indigo och violett. I den svagare sekundära bågen, som ligger utanför huvudbågen är ordningen den omvända.

Att färgerna kommer i den här ordningen beror på att ljus av olika våglängder bryts olika mycket av vattendropparna. Vitt solljus består av de uppräknade färgerna och rött har den längsta våglängden och violett har den kortaste.

Röd regnbåge
Foto Lars Ödemark Förstora Bild

Regnbågar i skymningen och natten

I solnedgången eller soluppgången händer det att man får syn på en röd eller rosa regnbåge. Orsaken till detta är att solen i skymningen eller gryningen kan bli väldigt röd för att andra färger då nästan helt spridits bort.

Orsaken till detta är att luftens partiklar - inte minst luftmolekylerna själva - sprider kortvågigt ljus kraftigt så att främst det långvågiga röda ljuset blir kvar. Det är för övrigt detta förhållande som gör att en klar himmel är blå. Det blå ljuset är kortvågigt och sprids därför effektivt ut över hela himlen.

en dubbel regnbåge observerad nära solnedgången den 17 augusti 2018 nära Högsby i Kalmar län
Panoramabild av en dubbel regnbåge observerad nära solnedgången den 17 augusti 2018 nära Högsby i Kalmar län. I den primära regnbågen, den inre, dominerar gult följt av rött. De övriga färgerna syns inte. Den sekundära är svagare eftersom ljuset då reflekteras två gånger. Foto Anna Bratt Förstora Bild
regnbåge-soluppgång
På morgonen den 20 oktober 2017 observerades en del av en regnbåge kl 7.32 över Kalmarsund sett från Köpingsvik. En regnskur ute över sundet blev belyst av den uppgående solens röda strålar, vilket gav upphov till en gul-röd liten del av en regnbåge. Foto Michael Ståhl Förstora Bild


I sällsynta fall kan även svaga regnbågar synas nattetid, och då är det inte solen utan månens ljus som skapar dem. Månregnbågen kan ses regniga nätter med starkt månsken och mörk natthimmel.

Månen måste vara full eller nästan full och dessutom stå relativt lågt på himlen, med regnet mittemot. Månregnbågen är oftast färglös eftersom ljuset ifråga inte är tillräckligt starkt för att aktivera färgreceptorer i våra ögon.

Tertiär regnbåge?

I den sekundära regnbågen har ljusets speglats två gånger i regndroppen. Om ljuset skulle speglas tre gånger så borde det uppstå en tertiär regnbåge.

Denna mytomspunna tertiära regnbåge skulle då vara mycket svag och befinna sig på samma sida som solen. Dessa förhållanden gör det mycket svårt eller omöjligt att med blotta ögat iaktta denna tertiära regnbåge, även om sådana uppgifter förekommer.

På senare år har man dock genom avancerad fototeknik kunnat dokumentera inte bara den tertiära regnbågen utan även en fyrdubbel och femdubbel regnbåge.