En legend berättar att den heliga Birgitta tyckte att vi hade så kallt och bistert klimat här i Norden, att hon bad för oss. Herren ska då ha svarat med att kring den heliga Birgittas dag ge oss några extra sommardagar. Dessa kom att kallas brittsommar. Liksom andra väder knutna till en viss tidpunkt har tolkningen av vad som är brittsommar med tiden blivit mer generös. Ibland börjar man prata om brittsommar så fort en mildare period inträffar redan i september.
En definition av brittsommar
Att skapa objektiva definitioner av brittsommar och andra företeelser, som grundar sig på en subjektiv upplevelse av vädret är inte helt lätt. Den definition som föreslås här är därför bara en av flera tänkbara.
När det gäller tidpunkten är det vanligt att man för en äkta brittsommar definierar en ganska snäv period omkring Birgittadagen, nämligen 4-10 oktober. Brittsommaren förväntas vidare bjuda på vackra och varma dagar och därför är det lämpligt att som utgångspunkt välja maximitemperaturen. Dessutom bör det dessförinnan ha inträffat någon kylig period med nattfrost på många håll.
Sällsynt kan det vara brittsommarlika temperaturer även i mitten av oktober, till exempel år 2018.
Men hur hög bör maximitemperaturen då vara? Man kan inte kräva att den ska nå lika höga värden som under en normal dag under sommarmånaderna juni, juli och augusti. För ett antal stationer har detta hittills aldrig inträffat. Om man å andra sidan nöjer sig med att maximitemperaturen når den i oktober normalt högsta temperaturen leder detta till att brittsommar inträffar vart och vartannat år. Lite mer bör ändå krävas för en riktig brittsommar.
Om man lägger en undre gräns för maximitemperaturen mitt emellan den normalt högsta och den absolut högsta temperaturen för oktober får man en definition av brittsommar som gör denna till ett regelbundet återkommande men ändå lite speciellt fenomen. Kartan till höger visar en undre gräns för den temperatur som enligt denna definition bör uppnås åtminstone någon dag mellan den 4 och 10 oktober för att berättiga användandet av uttrycket brittsommar.
Eftersom definitionen tar hänsyn till varje stations normalvärden fungerar den lika bra i södra som i norra Sverige. Den kommer även att fungera i framtiden med varmare klimat. En fast temperaturgräns skulle i annat fall kunna leda till att vi varje år får brittsommar under hösten.
En varm höst behöver inte ha brittsommar
En i medeltal varm höst behöver inte bjuda på brittsommar. Höstarna 1999 och 2000 är exempel på mycket varma höstar. Men de speciella förhållanden, som måste råda för brittsommar, var inte uppfyllda på grund av regnigt eller tillfälligt kyligare väder under den aktuella perioden i oktober.
En ovanligt varm september som fortsätter långt in i oktober utan nämnvärda kalluftsutbrott ger inte nödvändigtvis brittsommar. Brittsommaren kräver egentligen att det ska ha varit minst en kylig och höstlik period dessförinnan, så att det upplevs som att sommaren kommer tillbaka.
Hur ofta blir det brittsommar?
Om vi begränsar oss till någorlunda modern tid så är det kanske främst åren 1973, 1995, 2005 och 2018 som utmärkt sig med brittsommar över nästan hela landet enligt den definition som används i den här artikeln. År 1995 noterades för övrigt svenskt värmerekord för oktober med 24,5° i Oskarshamn den 9 oktober.
2018 är lite speciell eftersom värmen då kulminerade nästan en vecka efter Birgittadagen den 7 oktober.
Några andra år som är värda att nämna är 1962 och 2010 med brittsommar främst i nordligaste Sverige samt 1985 med brittsommar i främst södra delen av landet.
Finns någon statistisk verklighet bakom brittsommar?
Finns det något i den meteorologiska statistiken som talar för att det verkligen brukar förekomma en varm period kring Birgittadagen? Diagrammet nedan visar medelvärdet av dygnsmedeltemperaturen för tio observationsstationer i södra Sverige samt för tio stationer i norra Sverige medelvärdet under perioden 15 september till 25 oktober åren 1961-2007.
På båda kurvorna i diagrammet kan man faktiskt ana sig till en period med något högre temperatur i början av oktober.
Det är svårt att förstå vad orsaken till en genomsnittligt lite varmare period i början av oktober skulle vara. Det troligaste är att detta är en slump, vilket stöds av statistik baserad på hela den långa Stockholmsserien från 1756. I den statistiken är det svårt att se något annat än en i genomsnitt stadigt avtagande temperaturkurva under hösten.
Sen brittsommar
Vår brittsommar är, i alla fall enligt nutida tradition, starkt knuten till Birgittadagen den 7 oktober. Men i vissa sällsynta fall kan sommarlik värme uppträda ännu senare.
Brittsommarväder efter den 10 oktober är sällsynt. Mest framträdande i det fallet är perioden 11-15 oktober 2018. Temperaturen var uppe i 24,0° i Målilla den 13 oktober. Följande dag, den 14 oktober, var temperaturförhållandena i norra Sverige närmast exceptionella. Lokalt slogs tidigare oktoberrekord med omkring 5 grader.
Värt att nämna är även oktober 1978. Då rapporterade Oskarshamn 24,0° den 13 oktober. Tillsammans med en lika hög notering samma datum 2018 är detta den högsta kända temperaturen i Sverige så långt fram på höstsäsongen.
Det senaste datum då temperaturen nått minst 20 grader i Sverige är den 19 oktober. Detta inträffade år 1921 i Västervik och Kristianstad samt år 1959 i Karpalund i Skåne.
Denna notering var dock nära att slås den 20 oktober 2012 då Helsingborg nådde upp till 19,7°.
Historiken kring brittsommar
Att Birgittadagen infaller just den 7 oktober hänger samman med att påven i Rom, Bonifatius IX, helgonförklarade Birgitta den 7 oktober 1391. Fram till 1571 års kyrkoordning var Birgittadagen helgdag.
Ordet brittsommar är dock avsevärt yngre. Enligt Svenska Akademiens ordbok är det tidigaste belägget från år 1856 i Fredrika Bremers roman Hertha. Det äldre uttrycket brittmässesommar finns belagt från åtminstone första halvan av 1800-talet. Uttrycket kan dock vara betydligt äldre än så, och från en tid när den julianska kalendern fortfarande gällde i Sverige. Detta får då intressanta konsekvenser för tolkningen av begreppet brittsommar.
Under heliga Birgittas 1300-tal motsvarade den 7 oktober rent astronomiskt den 15 oktober enligt den nuvarande gregorianska kalendern. Vid kalenderreformen år 1753 hade förskjutningen ökat, och den 7 oktober motsvarade då ungefär den 18 oktober i vår nutida kalender. Solhöjden sjunker snabbt under oktober och därför bör det ha varit sällsynt med riktigt varmt och soligt väder kring en så sen Birgittadag.
Man kan av den anledningen fråga sig varför Birgittadagen överhuvudtaget har kommit att förknippas med vackra höstdagar. Men inte bara i Sverige utan även i andra Europeiska länder har olika helgon kopplats samman med sommarlikt väder under hösten. Framför allt gäller detta Sankt Martin (Mårten) och Lukas. Dessa dagar ligger dock så sent i almanackan, 11 november respektive 18 oktober, att de knappast passar in på vårt nordiska klimat.
Då ligger vårt svenska helgon Birgitta bättre placerad i almanackan. Det gäller i synnerhet i vår nuvarande kalender där Birgittadagen råkar infalla under den tid på hösten som är den senast möjliga för någorlunda regelbundet återkommande sommarlikt väder. Kanske är det därför som begreppet brittsommar visat sig så livskraftigt.