1924 - Översvämningar på många håll i hela landet

Året 1924 drabbades många delar av landet av översvämningar. Mycket snö, skyfall och ihärdigt regnande ledde till skada på olika håll från mars till oktober.

Översvämningsåret 1924 inleddes i Skåne och Halland. Där skedde kraftig islossning i mars månad som orsakade problem. Under april och maj ledde snösmältningen till att sjöar och vattendrag i de östra delarna av Mellan- och Sydsverige, framförallt Mälarelandskapen och Östergötland översvämmades.

I juni inträffade översvämningar längre norrut, i södra Norrland och Dalarna. 

Under höstmånaderna var främst Vättern och Vänern samt spridda platser i landskapen kring Vänern drabbade.

Översvämningar 1924
Översvämningar 1924. Bilden kommer från SMHAs Årsbok för året 1924. Förstora Bild

 

Höga nivåer då 

I diagrammen nedan visas årshögsta vattenflöde från Eskilstunaån som rinner ur Hjälmaren samt Alsterån och Allgunnen i Småland.  

Vattenflöde vid stationen Övre hyndevad i eskilstuna ån från Hjälmaren för perioden 1900-2020
Varje års högsta vattenflöde vid stationen Övre hyndevad i Eskilstunaån för perioden 1890-2020. Året 1924 är inringat med röd ring. Förstora Bild
Diagram
Diagram som visar årets högsta vattenflöde vid SMHIS mätstation Getebro i Alsterån. Förstora Bild
Diagram
Varje års högsta vattenflöde vid stationen Rörvik vid Allgunnen i Småland för perioden 1907-2020. Värdet för året 1924 är inringat med röd ring. Förstora Bild

Vättern var en av de sjöar som hade mycket hög vattennivå. Endast en gång tidigare har högre värden mätts. Det var 1867.

Diagram över vattenstånd i vättern.
Vattenstånd i Vättern i meter över havet. Mätningar från Motala över perioden 1858-2020. Röd ring visar det höga vattenståndet 89 meter över havet år 1924. Förstora Bild

Mälaren hade i början av juni sin högsta nivå under 1900-talet. Nivån var då 2,14 m översatt till höjdsystemet RH2000, vilket är drygt 70 cm högre än 2000, när den högsta nivån under senare år uppmättes.

Diagram med högsta vattennivån i Mälaren varje år
Högsta vattennivån i Mälaren varje år mellan år 1852 och 2023, RH2000. Förstora Bild

Utdrag ur SMHAs årsbok för 1924

Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Anstalt som senare blev SMHI publicerade bland annat Månadsöversikt över väderlek och vattentillgång.

Nedan finns utdrag från årsboken 1924 som berör översvämningar, snötäcke eller vattentillgång. 

Februari – Mycket snö på sina håll

”Under hela månaden kvarlåg snötäcke i Norrland och flerstädes i Svealand. I inre Götaland låg snö hela månaden, men i kusttrakterna samt i de inre delarna av Skåne och Blekinge blott vissa dagar.

29 februari översteg snötäcket flerstädes i västra Norrland 100 cm. I Lappland var det omkring 70 cm och i kusttrakterna omkring 50 cm. Frånräknas västra Jämtland, där snötäcket flerstädes översteg 100 cm, var det i övriga Norrland i allmänhet 40 à 50 cm.

I inre och stora delar av östra Svealand, utom vid de stora sjöarna, var snötäckets tjocklek ännu d. 29 i genomsnitt 60 cm; djupast låg snön i Närkes och Västmanlands skogstrakter; i västra Svealand var det 35 à 40 cm, i nordvästra omkring 7 5 cm.

På småländska höglandet samt Älvsborgs och Skaraborgs läns högre belägna trakter var snötäcket 30 à 40 cm, på några ställen t. o. m. över 60 cm tjockt. På Gotland var snötäcket i medeltal 25 cm. Till följd av det goda föret ha skogsarbetena bedrivits med stor livaktighet och kunnat fortgå nästan obehindrat i de större skogstrakterna under hela vintern.”

Mars – Mer snö 

”Snötäcket ökades under månaden överallt utom i Skåne, Blekinge och Götalands kustland. D. 31 mars var snötäcket flerstädes i västra Norrland och nordvästra Svealand 125 à 135 cm, vilket även var förhållandet på några ställen i Närke, östra Värmland och Hälsingland.

I inre Norrland var medeltjockleken 85 cm och avtog mot kusten, där den var 50 cm. I Svealand låg 50-cm-gränsen norr om Vänern, Vättern och Mälaren, men söder därom avtog snötäcket med ett och annat undantag hastigt och översteg endast här och var i inre Götaland 50 cm; södra delen av Småland och Västergötland samt hela Blekinge och Skåne hade i allmänhet barmark. 

Till följd av den ihållande kölden var snön i Norrland ovanligt lös med obetydlig skarbildning, varför dragarna hade svårt komma fram i skogar och på slätter. Nedsmältningen försiggick de sista dagarna i månaden mycket hastigt, men dagsmejan efterföljdes av kalla nätter.

....

Vattentillgången i mars var normal.”

April – Översvämningar och mycket snö kvar

”Översvämningar. Under det att marsöversvämningarna begränsades till ett 30-tal lågt belägna områden i Skåne och Sydhalland, hava aprilflödena uppträtt mera spritt över Småland, Öster- och delvis Västergötland samt Mälarlandskapen. Sålunda rapporterades från ett 40-tal lokaler skada å broar, vägar och järnvägar m. m. Flödena hava emellertid icke krävt några människoliv såsom skett flerstädes utomlands.”
…. 
Snötäcke kvarlåg på slätt i större delen av Norrland och Svealand intill månadens slut, utom i Uppland, Västmanland och Södermanland, där marken från omkring d. 24 mestadels var fri från snö.

I Götalands inre delar var marken delvis täckt av snö till omkring d. 20. I skogarna låg snötäcket såväl i Norrland, Svealand, som höjdområdena i Götaland mycket djupt, på flera ställen uppmättes i Norrland 150 a 200 cm.

I genomsnitt låg d. 30 i fjällområdena i västra Sverige ett snötäcke i skog av minst 100 cm, i inre Norrland och Svealand 75 cm, varifrån det sedermera ganska hastigt avtog mot öster och söder.” 

Maj – Svåra översvämningar på många håll 

”Översvämningar. Under maj rapporterades översvämningar från mera än 90 översvämningsområden. Svårast hemsökta hava Mälaren-Norrströms och Nyköpingsåns områden varit, men även inom Motalaströms  östgötaområde hava förhållandena varit mycket besvärliga.

Enstaka översvämningar meddelades även från Ljusnan, Dalälven, Tämnarån, Mörrumsån, Lagan, Tidan, Byälven och Klarälven.”

Juni – Fortfarande höga nivåer 

”Översvämningar hava under månaden inrapporterats bl a från Umeälv, Ångermanälven, Ljungan och Ljusnan. Ehuru södra Sveriges vattendrag under månaden befunnit sig i fallande, voro dock flerstädes maj månads högvatten så höga, att verkningarna ännu under juni icke helt försvunnit.

Mälaren och Nyköpingsån hava t. ex. under hela juni ännu icke hunnit ned till den normala vattennivån.”

Juli – Områden kring Mälaren och Nyköpingsån fortsatt drabbade och nya översvämningar i Värmland

”Översvämningar. Inom Mälarens och Nyköpingsåns områden voro även under juli åtskilliga trakter vattendränkta.

Kortvariga översvämningar inträffade även i slutet av månaden i Västerdalälven och Klarälven samt kring vattendrag i deras närhet.”

Augusti – Nya översvämningar på grund av nederbörd

”Översvämningar av kortvarig beskaffenhet inträffade under senare hälften av månaden dels i Göteborgstrakten (Mölndalsån), dels i Vätterns sydliga tillflöden samt i övre Helgeån, överallt förorsakade av häftig nederbörd.” 

September – Riklig vattentillgång i hela landet

”Översvämningar ha under månaden förekommit kring Vänerns och Vätterns stränder samt i en del mindre bohuslänska vattendrag.

Vattentillgången har i hela landet varit riklig. Exceptionellt höga voro de i Vättern (Motala), Nättrabyån (Nättraby) och Viskan (Asbro).

Exceptionellt höga maximivattenstånd för månaden förekomma i Siljan (Leksand 2) och Vättern.”

Oktober – Fortsatt höga nivåer kring Vänern och Vättern

”Översvämningarna fortsatte vid Vättern och Vänern samt uppträdde tillfälligt å Närkesslätten.

Vattentillgången har nästan överallt varit större än normal. Medelvattenståndet var anmärkningsvärt högt i flertalet vattendrag och översteg till och med det för månaden högsta kända i övre Norrlands älvar och Motalaström. Endast å slättbygden, t. ex. Uppland och Skåne, iakttogos vattenstånd, som obetydligt lågo under det normala. 

Maximivattenståndet uppvisade i huvudsak samma förhållande som medelvattenståndet. Exceptionellt höga värden rapporterades bl. a. från Piteiilv, Umeälv, Öreälv, Vättern, Roxen och Viskan.

Minimivattenstånden voro överallt höga och ovanligt höga värden antecknades förutom i förutnämnda vattendrag bl. a. även i L. Luleälv, Luleälv, Byskeälv, Ångermanälven, Mjölarpsån och Ätran.”