Temperatur - Förhållandevis normal på det stora hela
Utifrån gällande normalperioden 1991-2020 blev det en förhållandevis normal vinter för riket som helhet. Lite mildare än normalt i söder och norra Norrland samt lite kyligare i norra Svealand och södra Norrland.
Från ett längre klimatologiskt perspektiv var det utifrån referensnormalperioden 1961-1990 däremot ännu en i raden av milda vintrar som dominerat mycket kraftigt de senaste 35 åren.
Den 7 januari sjönk temperaturen i Naimakka i nordligaste Lappland kortvarigt till -38,2° vilket blev den kalendariska vinterns lägsta temperatur. Intressant att notera är att Naimakka hade landets lägsta temperatur även i december (-36,2°) och februari (-35,0°, delat med Nikkaluokta).
I samband med att extremt mild luft fördes upp över kontinenten kring nyår noterades 11,5° i Kristianstad på nyårsdagen vilket blev en av vinterns högsta temperaturer. Malmö (startår 1917) och Lund (startår 1753), båda i Skåne, noterade samma dag nya januarirekord. Den 11 februari blev till sist vinterns varmaste dag då Karlshamn i Blekinge kom upp i 11,6°.
Det överlag milda vintervädret bidrog till att havsisen hade svårt att lägga sig. Först den 26 februari frös Bottenviken igen helt. Normalt sett skall hela Bottenviken frysa till varje vinter.
Fler avvikelsekartor med normalperiod 1991-2020 och referensnormalperiod 1961-1990
Jämförelse med tidigare vintrar i Sverige och globalt
Nederbörd - Nederbördsrik på många håll men torr i västra Norrland
Årets vinter blev nederbördsrik på de flesta håll utanför fjällkedjan. Överskottet grundlades under januari månad som var nederbördsrik på de flesta håll i landet bortsett från just fjällkedjan.
Vinterns största dygnsnederbördsmängd uppmättes i Edevik i Jämtlandsfjällen den 12 februari med 49,2 mm. I januari var den största dygnsmängden 48,3 mm i Malmbäck i Småland den 4 januari. I december var den största dygnsmängden 33,0 mm i Sågen i södra Dalarna den 22 december.
Vind - Två stormtillfällen under vintern
Vinterns första stormtillfälle i svenska farvatten inträffade på Lucia då Örskär i Norduppland rapporterade 24,6 m/s i medelvind och 29,4 m/s i byvinden. I fjällen var december överlag lugn men under både januari och februari förekom flera tillfällen med kraftiga vindar där. På morgonen den 12 februari blåste det 35,6 m/s i medelvinden i Stekenjokk i södra Lapplandsfjällen. Samma dygn blåste det 48,3 m/s i byarna uppe vid Tarfala i Lapplandsfjällen.
Den 17 februari drog den av danska vädertjänsten namngivna stormen Otto in från Nordsjön. Allra mest blåste det då ute vid Hanö i Blekinge med 25,3 m/s i medelvinden och 34,1 m/s i byarna. Hanö var för övrigt den enda station som nådde upp i storm i medelvind. In över land förekom lokalt stormbyar. Hästveda i Skåne hade 27 m/s som mest. Bland större städer rapporterade både Malmö och Karlskrona-Söderstjerna stormbyar. Sammantaget blev Otto lindrigare än befarat.
På den kalendariska vinterns sista dag den 28:e februari blåste det upp rejält i fjällen med en nordvästan. Under morgonkvisten uppmättes 35,2 m/s i medelvinden vid Stora Sjöfallet.
Snö - Länge snöfattigt i fjällen
I början av december var det lokalt extremt lite snö i Jämtlandsfjällen. Efter en extremt snöfattig novembermånad hade Storlien-Storvallen barmark i inledningen av december. Från den 6 december snötäcktes marken igen. Snötillväxten förblev klen fram till slutet av januari då snödjupet nådde över 30 cm där.
Snödjupet växte betydligt fortare utanför fjällen i Norrland. Särskilt i de snörika trakterna i Ångermanland där man den 6-8 januari fick rikligt med nederbörd. Hattsjöbäcken ökade då på sitt snödjup från 49 cm till 107 cm under tre dygn fram till morgonen den 9 januari. Där kulminerade snödjupet den 19-20 januari då 123 cm uppmättes. Vinterns största officiella snödjupet blev dock till slut 125 cm från Almdalen i Jämtlandsfjällen den 19 januari. Normalt sett kulminerar snödjupet framåt mars-april i norr varför större snödjup förekom senare under vårmånaderna.
I Götaland och södra Svealand blev det i allmänhet en klen snövinter. Större snödjup och även mer utbrett snötäcke förekom endast under Luciaveckan samt kortvarigt kring trettonhelgen.
Sol och åska
Solskenstiden i december var varierande runtom i landet. I Luleå i Norrbotten hade solen tagit tidig julledighet då inte en enda soltimme registrerades där. Senaste gången detta inträffade var 2012. I januari var solskenstiden allmänt lite lägre jämfört med normalvärdena för 1991-2020 och i februari varierade den omkring det normala.
Vintermånaderna december, januari och februari är traditionellt sett fattiga på åska. Så ock i år. Endast vid två tillfällen förekom mer än tiotalet urladdningar. Flest urladdningar, 30 stycken, registrerades den 15:e januari lokalt i västra Götaland. Vid det andra tillfället den 9:e februari var urladdningarna utspridda till Nyköping-Oxelösund, norra Stockholmsområdet, Gysingetrakten vid Dalälven, nordvästra Östergötland samt kring Sveg i Härjedalen.
December - Kall julmånad
Julmånaden december blev kall i hela landet. Kring tredje advent den 11:e december förekom ett väl utbrett snötäcke även i söder men milt väder under själva julveckan gjorde att det allmänt blev en grön julafton söder om Mälardalen. Dock blev själva inledningen av julhelgen den 23-25 kall men sedan tog mildluften åter kommandot. Lagom till nyårsafton fördes extremt mild luft upp över sydligaste Sverige varpå månadens högsta temperatur på 10,3° uppmättes i Skillinge i östra Skåne.
Praktiskt taget samtliga stationer söder om Västerdalälven noterade sin lägsta temperatur för vintern, och för året 2022, under perioden 13:e till 17:e december. I Götaland var det som lägst -22,1° i Målilla i Småland den 17:e december. I Svealand söder om Västerdalälven hade Svanberga i Uppland samma morgon -25,0°.
Januari - Lokalt rekordblöt i söder
Januari blev nederbördsrik i större delen av Sverige. Lokalt i söder var den rekordblöt och Lund, Malmö, Växjö, Norrköping och Örebro med långa eller mycket långa mätserier noterade då en rekordblöt januari.
Två omfattande nederbördsområden gav ymnig nederbörd den 4:e och den 6:e och snötäcket växte med flera decimeter i främst norra Götaland och sydligaste Svealand. Malmbäck i Småland fick 48,3 mm den 4:e och Krakstad i nordligaste Dalsland noterade på morgonen den 7:e Götalands största snödjup på 44 cm. Detta efterföljdes senare av mild luft i söder vilket gav kraftig snösmältning som i sin tur gav upphov till lokala översvämningar och mycket höga flöden i södra Sverige.
Även i trakterna kring Ångermanland med omnejd fick man betydande mängder nederbörd men där var det i form av snö. Detta gjorde att snödjupet kunde växa med flera decimeter på några dygn. I Hattsjöbäcken från 49 cm den 6:e till 107 cm den 9:e.
Februari - Stormen Otto drog in och våren kom tidigt
Ofta, men inte alltid, brukar en mild januari följas av en mild februari. Och så blev fallet i år.
I fjällen förekom ett par rejält blåsiga dygn i kombination med kraftig nederbörd den 12-13. Vindutsatta platser i Lapplandsfjällen noterade då orkan i medelvinden. I Jämtlandsfjällen föll det stora mängder, där Edevik uppmätte månadens största dygnsnederbörd med 49,2 mm. Första halvan av månaden var mycket torr längs Norrlandskusten. Detta ändrades dock när stormen Otto drog in över landet den 17:e februari. I söder med stormbyar och i östra Norrland kraftig nederbörd. Den meteorologiska våren etablerade sig i delar av Götaland den 15:e februari.