Att så spannmål på hösten istället för på våren innebär att grödan hinner etablera sig, växa och slå rot, innan det är dags för vintervila. Så snart värmen kommer på våren börjar grödan växa och får därmed ett försprång gentemot vårsådda grödor.
Höstvete är relativt vanligt i södra delarna av Sverige tack vare ett gynnsamt klimat, men börjar allt mer provas längre norrut.
Erfarenheterna är goda tack vare förädling av vetesorter till det tuffare klimatet i norr, men även utveckling på lagringssidan.
Flertalet nyare lagringssystem gör det möjligt att hantera vetet med mer fukt och som därmed kan skördas tidigare på hösten.
Vegetationsperioden har blivit längre
Ett varmare klimat ger goda förutsättningar för höstsådda spannmål även längre norrut. Klimatstatistik visar att den så kallade vegetationsperioden har blivit längre. Med vegetationsperiod menas den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa. Förlängningen av perioden är större på våren än på hösten, och speciellt från omkring 1990 började den starta allt tidigare på året. Vegetationsperioden i södra Norrland är idag i genomsnitt omkring 20 dagar längre per år än den var i början av 1900-talet.
Uppvärmningen fortsätter
Med klimatförändringen förväntas en fortsatt uppvärmning och en ytterligare förlängd vegetationsperiod. Vegetationsperioden för Jämtland skulle kunna bli uppemot två månader längre till nästa sekelskifte, jämfört med dagens klimat. Det visar ett framtidsscenario med fortsatt ökande utsläpp växthusgaser i världen (RCP 8.5). Den framtida vegetationsperioden för stora delar av Jämtland motsvarar ungefär dagens vegetationsperiod i Västmanland, enligt scenariot.
Höstvete vanligare vid sidan av vall
I Jämtland odlas traditionellt framförallt vall, gräs- och klöverblandning, vilket utgör basföda för djur. Vallen som är flerårig sås på våren och skördas som regel två till tre gånger varje sommar. Även korn sås på våren. Spannmål som korn och vete är en nödvändig stärkelse- och energikälla för djuren. De flesta lantbrukare med djur försöker vara så självförsörjande på djurfodret som möjligt.
Vid sidan av den vanliga vallodlingen och vårkornet börjar nu allt fler prova höstvete i Jämtland. Totalt är lantbrukarna som idag odlar höstvete ett tiotal, och arealen per gård varierar mellan 10-50 hektar. Odlingarna klarar ett klimat upp till norra Storsjön och är som mest gynnsamma runt Storsjön och öster ut mot kusten.
” I första hand har man vall för att tillgodose djurens basföda. Finns sedan möjlighet att odla spannmål görs det. Som komplement till vårkornet kommer nu höstvetet allt mer. Det är alltid ett risktagande att börja med något nytt, men lantbrukarna inspirerar varandra och så skapas nya trender. Även rådgivning är viktig för att våga ta steget”. Anna Dencker, rådgivare hushållningssällskapet i Jämtland.
Väldränerad mark viktigt
Erfarenheterna hittills är att vetet måste sås relativt tidigt, helst i slutet av augusti, för att det ska hinna växa till sig ordentligt innan vinterdvalan. Höstvetet skördas sedan i september eller oktober året därpå. Som för de flesta odlingar krävs väldränerad eller sluttande mark för att inte få alltför blöta förhållanden på vintern. Det är också viktigt att använda vetesorter som är anpassade för norra landet och som tål tuffa förhållanden och dessutom är snabba igång på våren.
Många fördelar med höstvetet
Höstvetet ger många fördelar jämfört med vårsådda grödor. Lantbrukarens arbetsbörda sprids ut jämnare över året, med höstvete sker det största arbetet på hösten och avlastar därmed den annars mycket hektiska våren.
Det är också positivt att marken inte är bar under vinterhalvåret eftersom den etablerade grödan binder fast både näring och fukt. Höstvetet klarar också vår- och försommartorka bättre jämfört med vårsådd, främst på grund av att det har hunnit få djupare rötter. Vissa vårar kan också bjuda på mycket blöta förhållanden vilket gör det svårt att komma ut med maskiner för vårsådd. Utvärderingarna hittills pekar på att höstvetet totalt ger en högre avkastning för lantbrukaren jämfört med vårkorn.
”Det är egentligen jättebra förutsättningar för sådd på sensommaren. Marken är varm och ofta stabil. Vi slipper utmaningarna på våren med ibland för torra förhållanden och ibland för blöta. Vi får också avlastning på det annars mycket intensiva arbetet på våren”. Anna Dencker
Risk för isbränna
Att satsa på höstvete innebär alltid en avvägning för lantbrukaren. Eftersom vetet sås på sensommaren betyder det att man får avstå en tredje vallskörd året då vetet skall etableras. Det finns också risk att höstvetet kvävs under vintern om det blir för mycket fukt på dåligt dränerad jord. Mycket fukt i kombination med frost kan också resultera i isbränna då växten dör.
Enbart för djurfoder
I Jämtland används höstvetet än så länge enbart till djurfoder och tjänar som ett energirikt komplement till foder baserade på gräs. För att kunna använda vete till människoföda krävs en högre kvalitet med torrare substans, vilket är möjligt med en längre vegetationsperiod än dagens.
När det gäller skadeangrepp på vetet är olika typer av svamp det största hotet. Men med växelvis odling på markerna är det idag inget stort problem i Jämtland. Om säsongen blir längre och spannmål odlas gång på gång kan växtskadegörare och växtsjukdomar gynnas.
En lantbrukare som odlar höstvete
En lantbrukare i Storsjöbygden som odlat höstvete vid sidan av vall i tiotalet år testar olika former av markbearbetning och gödning. Han utvärderar resultatet kombinerat med väderförhållanden. Utfallet har varit mycket bra och planer finns på att utvidga höstvetet från ursprungliga fyra hektar till uppemot sextio hektar. Under alla åren har höstvetet gett högre avkastning jämfört med den vårsådda spannmålen.
”Höstvetet stämmer bra i kombination med vallen, efter andra vallskörden sår vi vetet. Jag sprider riskerna, vårsådden kan gå trögt om det är torrt och med höstvetet kan vårljuset nyttjas bättre. ”
”Som för all odling måste marken vara väldränerad och inte ha sursvackor. Man kan inte gena med växtskydd och jordbearbetning”.
En annan fördel för lantbrukaren är att höstvetet kan odlas på areal som ligger längre bort från gården. Vallen odlas bättre nära gården eftersom det kräver mer arbete och därmed fler transporter till och från marken.
Erfarenheter
- Höstvetet ger högre avkastning jämfört med vårsådda grödor.
- Höstsådden avlastar det mycket intensiva arbetet på våren.
- Om våren och försommaren är torra har höstvetet en fördel med sina djupare rötter jämfört med vårsådda grödor.
- I Jämtland måste sådd av höstvetet ske tidigt, helst i slutet av augusti, för att vetet ska hinna igång ordentlig innan vintervilan.
- Som all odling måste höstvete skötas rätt med jordbearbetning, växtskydd och på väldränerad mark. Om marken är för blöt på vintern finns risker för isbränna då växten dör.
- Klimatstatistik och klimatberäkningar visar att odlingsperioden har blivit längre och kan ytterligare förlängas i ett varmare klimat.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.