Klimatförändringarna väntas leda till ökad nederbörd, främst vintertid, och även skyfallen kan öka, både i frekvens och i omfattning. Temperaturen förväntas stiga vilket innebär att växtsäsongen förlängas. Jordbruket påverkas i hög grad av dessa förändringar.
Blötare klimat ställer till problem för jordbruket
Ett varmare klimat möjliggör för vårbruket att starta tidigare men risken finns att markerna inte hinner torka upp i tid efter en ökad vinternederbörd. Blöta marker ställer till stora problem för lantbrukarna. När tunga maskiner kör på blöt mark ökar risken för att köra fast, arbetet tar längre tid samt att dieselåtgången och maskinslitaget blir högre.
Forskningsresultat från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) visar att åverkan på marken kan minskas genom användning av lättare jordbruksmaskiner, och/eller maskiner med dubbelmontage (två däck bredvid varandra), eller genom att byta ut hjul mot bandställ. Läs mer i skriften "Långtidseffekter av markpackning och tryck under band och hjul".
Långtidseffekter av markpackning och tryck under band och hjul (SLU, pdf).
En större anläggningsyta mot marken ger högre bärighet och minskar packningen av jorden. Forskningen visar också att maskiner med band ger bättre dragkraft och slirar mindre, men ofta är väldigt tunga i förhållande till sin motorkraft.
Undvik markpackning, praktiska råd (Greppa Näringen, pdf)
Bandtröska och lättare gödselspridare underlättar arbetet
Lantbrukare Örjan Svensson, med en gård utanför Falkenberg, investerade i en tröska med bandställ år 2013. Flera höstar hade då varit så blöta att det var mycket problematiskt att ta sig ut på åkrarna. Den nya tröskan har extra breda bandställ på 90 cm, med en trekantig utformning som ska ge extra bärighet. Banden sitter på framaxeln eftersom den mesta tyngden finns där. På bakaxeln har tröskan vanliga hjul. Investeringen i bandtröskan har gjort att det går att tröska även om markerna är blöta.
En lättare typ av flytgödselspridare med ett släpslangsystem började användas på gården 2014. Den består av en pump, en ramp med 400 meter släpslang och en 6 tums matarslang. När det ska gödslas sänks pumpen ner i gårdens gödseltank och en matarslang kopplas på och pumpar ut gödseln till släpslangarna som hänger monterade på en spridarramp bakom traktorn. Anordningen väger cirka sju ton, vilket är 30-40 ton mindre än den gamla gödselspridaren.
Släpslangarna är monterade på en ramp bakom traktorn och sprider ut gödseln på åkrarna. Viktminskningen beror på att i en traditionell flytgödselspridare tas gödselbehållaren med ut på fältet medan den vid det nya systemet blir kvar på gården eller vid sidan av fältet. Traktorn som används vid gödselspridningen är utrustad med dubbelmontage för att ytterligare skona marken.
Onlandplöjning för att skona marken
För att ytterligare skona marken har Örjan Svensson börjat med onlandplöjning. Det är en teknik som innebär att traktorn aldrig kör nere i den plöjda fåran utan endast uppe på den oplöjda marken. Fördelen med onlandplöjning är att den körs med dubbelmontage för att få vikten från traktorn på en större däcksyta och därigenom minska markpackningen. I vanliga fall plöjs det med ena hjulparet nere i plogfåran och då trycks jorden till 20-25 cm under markytan, vilket kan ge skadlig packning på marken.
Investeringarna har gett ökade skördar
Investeringarna i de nya maskinerna har lett till ökade skördar. Örjan Svensson uppskattar att skördeökningarna i spannmålsodling är 5-10% i genomsnitt vilket kan motsvara minst 1000 kr per hektar. I vallodlingen kan skördeökningarna bli upp till 15-20 %. Förklaringen till detta är mindre markpackning och bättre struktur i jorden tillsammans med mindre sårbarhet för nederbörd.
Det finns mer information om framtidens växtodling i Sverige som Gradvis har tagit fram.
Växtodling i Sverige 2040 (Gradvis, pdf)
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI har byggt upp en samling av exempel som syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till både nuvarande och kommande klimatförändringar.