Att så spannmål på hösten istället för på våren innebär att grödan hinner etablera sig, växa och slå rot, innan det är dags för vintervila. Så snart värmen kommer på våren börjar grödan växa och får därmed ett försprång gentemot vårsådda grödor.
Höstvete är relativt vanligt i södra delarna av Sverige tack vare ett gynnsamt klimat, men ett varmare klimat ger goda förutsättningar för höstsådda spannmål även längre norrut.
Längre vegetationsperiod
Klimatstatistik visar att den så kallade vegetationsperioden har blivit längre. Med vegetationsperiod menas den tid under året som är tillräckligt varm för att olika växter ska kunna växa. Vegetationsperioden i södra Norrland är idag i genomsnitt omkring 20 dagar längre per år än den var i början av 1900-talet. Förlängningen av perioden är större på våren än på hösten, och speciellt från omkring 1990 började den starta allt tidigare på året.
Med klimatförändringen förväntas en fortsatt uppvärmning och en ytterligare förlängd vegetationsperiod. Enligt ett klimatscenario med fortsatt ökande utsläpp växthusgaser i värden kan den framtida vegetationsperioden för stora delar av Jämtland ungefär motsvara dagens vegetationsperiod i Västmanland.
Mer höstvete i Jämtland
Vid sidan av den vanliga vallodlingen och vårkornet börjar nu allt fler prova höstvete i Jämtland. Totalt är lantbrukarna som idag odlar höstvete ett tiotal, och arealen per gård varierar mellan 10-50 hektar. Odlingarna klarar ett klimat upp till norra Storsjön och är som mest gynnsamma runt Storsjön och öster ut mot kusten.
Erfarenheterna hittills är att vetet måste sås relativt tidigt, helst i slutet av augusti, för att det ska hinna växa till sig ordentligt innan vinterdvalan. Höstvetet skördas sedan i september eller oktober året därpå.
Klarar torka bättre och ger högre avkastning
Höstvetet ger många fördelar jämfört med vårsådda grödor. Lantbrukarens arbetsbörda sprids ut jämnare över året, med höstvete sker det största arbetet på hösten och avlastar därmed den annars mycket hektiska våren.
Det är också positivt att marken inte är bar under vinterhalvåret eftersom den etablerade grödan binder fast både näring och fukt. Höstvetet klarar också vår- och försommartorka bättre jämfört med vårsådd, främst på grund av att det har hunnit få djupare rötter. Vissa vårar kan också bjuda på mycket blöta förhållanden vilket gör det svårt att komma ut med maskiner för vårsådd.
Utvärderingarna hittills pekar på att höstvetet totalt ger en högre avkastning för lantbrukaren jämfört med vårkorn.
Väldränerad mark krävs
Det finns dock en del risker med höstsådden. Som för de flesta odlingar krävs väldränerad eller sluttande mark för att inte få alltför blöta förhållanden på vintern, något som kan leda till att höstvetet kvävs. Mycket fukt i kombination med frost kan också resultera i isbränna då växten dör.
I Jämtland används höstvetet än så länge enbart till djurfoder och tjänar som ett energirikt komplement till foder baserade på gräs. För att kunna använda vete till människoföda krävs en högre kvalitet med torrare substans, vilket är möjligt med en längre vegetationsperiod än dagens.
Erfarenheter
- Höstvetet ger högre avkastning jämfört med vårsådda grödor.
- Höstsådden avlastar det mycket intensiva arbetet på våren.
- Om våren och försommaren är torra har höstvetet en fördel med sina djupare rötter jämfört med vårsådda grödor.
- I Jämtland måste sådd av höstvetet ske tidigt, helst i slutet av augusti, för att vetet ska hinna igång ordentlig innan vintervilan.
- Som all odling måste höstvete skötas rätt med jordbearbetning, växtskydd och på väldränerad mark. Om marken är för blöt på vintern finns risker för isbränna då växten dör.
- Klimatstatistik och klimatberäkningar visar att odlingsperioden har blivit längre och kan ytterligare förlängas i ett varmare klimat.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.