Träd i stadsmiljö

Stockholm har länge arbetat med ett system för trädplantering. Staden har utvecklat en principritning som ligger till grund för hur gatuträd ska planteras. Där ska varje träd ges en ny växtbädd för att få optimala växtförhållanden i en stadsmiljö.

Nyplantering av träd är viktigt ur ett klimatanpassningsperspektiv eftersom träd minskar de negativa effekterna av klimatförändringen.

I städer är det många träd som far illa på grund av dåliga växtförhållanden. I vissa fall kan plantering, etablering och/eller underhållsskötsel vara en bidragande orsak till att träd inte mår bra i dagens stadsmiljöer.

Utrymmesbrist

Träd har ofta en begränsad yta för sin tillväxt oberoende om träden står placerade i gräsyta eller i hårdgjord beläggning.

Syrebrist

Porer som är huvudkällan för vatten- och luftrörelsen i jorden trycks ihop i täta markbeläggningar vilket leder till försämrade växtförhållanden, syrebrist och koldioxidförgiftning.

Vattenbrist

I hårdgjorda beläggningar avleds regnvatten till dagvattensystem och inte ner i marken, vilket gör att trädet inte får tillräckligt mycket vatten.

Näringsbrist

Hårdgjorda ytor i gatumiljöer hindrar att organiskt material kommer ner i marken.

Saltskador

När snö och is smälter kan salt för halkbekämpning hamna i trädens växtbäddar. I kombination med dålig dränering kan saltet stanna kvar och orsaka igenslammade porer, vilket också leder till syre- och vattenbrist.

Beskärningsskador

Beskäringssnitt på huvudstam eller grenar kan orsaka allvarliga skador på stadsträd såsom röta och öka risken för nedfallande grenar.

Fysiska skador

Användning av ytor under träd så som köryta eller en uppställningsplats orsakar fysiska skador på träd och jordkompaktering.

Konflikt med ledningar

Grävning/reparation nära trädens rotsystem i marken innebär risk för direkta fysiska skador och skador genom markkompaktering.

Dessa problem gör det viktigt att ge goda växtbetingelser för alla stadsträd så att de kan trivas i urban miljö och bidra till ett bättre klimat.   

Lösning

En lösning kan vara att skapa nya specialväxtbäddar i form av speciellt konstruerade jordar, så kallade skelettjordar. Syftet med en skelettjord är att den ska klara av att bära tung trafik utan att jorden kompakteras och samtidigt vara substrat för trädets rötter. Trädet planteras inte direkt i skelettjorden utan den fungerar som ett extra jordmagasin under och runt planteringsgropen. Skelettjord är en jordkonstruktion som består av två olika delar, dels skelettet av grov bergkross som ska bära belastningar och dels växtjorden där rötter kan växa. Denna jordkonstruktion komprimeras lagervis varvid växtjorden spolas ned i bergkrossen i flera omgångar. Utöver det tillkommer det luftiga bärlagret och planteringsgropens växtjord. Ovanpå det läggs geotextil och överbyggnaden avslutas med lager av samkross och beläggning.

Kostnader

Omplantering av ett befintligt träd beräknas kosta drygt 65 000 kronor inklusive allt material.

Trädplantering i en befintlig miljö kostar cirka 95 000 kronor.

Kostnaden för att plantera ett träd i en ny miljö beräknas vara 50 % lägre än för att plantera i en befintlig miljö.