Perioder med mycket varma förhållanden - värmeböljor – blir sannolikt vanligare i framtiden. Enligt SMHIs beräkningar kan extremt varma tillfällen som hittills inträffat vart tjugonde år i genomsnitt, istället inträffa vart tredje till femte år i slutet av århundradet. Temperaturer på 40°C blir aktuella omkring vart tjugonde år i södra Sverige.
Vi har i närtid upplevt somrar med längre perioder höga temperaturer, bland annat en mycket varm julimånad 2014 och 2018 som på många håll blev en av de varmaste julimånaderna som registrerats.
Mätningar visar att det ofta skiljer flera grader mellan stad och landsbygd under värmeperioder. En viktig faktor är den så kallade värmeöeffekten som uppstår där bebyggelsen är tät och utan vegetation. Hårdgjorda ytor som exempelvis asfalt, betong och tegel kan också absorbera och avge värme.
Forskning pekar på att varma perioder har negativa hälsoeffekter och leder till ökad dödlighet. Särskilt känsliga grupper är personer som är diagnostiserade med hjärtsvikt, diabetes eller psykiatrisk sjukdom samt personer som tidigare har haft en hjärtinfarkt. Även barn är särskilt sårbara, vilket beror dels på att barns kroppar har en begränsad förmåga att reglera kroppstemperaturen, dels på att barn har sämre riskuppfattning.
Solna i stark tillväxt med krav på hållbarhet
Solna, med drygt 85 000 invånare, är en av landets snabbast växande kommuner. Den stora stadsomvandlingen, främst i den täta stadskärnan i kommunens sydvästra och centrala delar, sker med målsättning att tillväxten ska göras på ett miljömässigt hållbart sätt.
Klimatstrategi för utsläppsminskning och anpassning
Liksom landets övriga kommuner påverkas Solna starkt av klimatförändringen med mer nederbörd och ökad temperatur. En klimatstrategi fastställdes 2019 och innehåller riktlinjer för såväl arbete med utsläppsminskning som arbete med klimatanpassning. I klimatanpassningsarbetet finns vägledning för klimatanpassad stadsbyggnad, klimatanpassad hälsa och klimatanpassad krisberedskap.
”Staden ska i planering samt vid ny- och ombyggnation beakta vegetationens betydelse i stadsmiljön för att jämna ut temperatur, sänka värmetoppar och ge tillgång till skuggning. Förutom sitt positiva bidrag för att sänka värmetoppar har vegetation andra positiva effekter, som att minska risken för översvämningar vid extrem nederbörd och minska risken för erosion vid högre flöden i sjöar och vattendrag.”
”Staden ska arbeta för att säkerställa riskgruppers hälsa i ett förändrat klimat med högre temperaturer.” Solnas klimatstrategi
Kartläggning av de varmaste platserna
Sedan tidigare finns en skyfallsanalys som fokuserar på att visa områden med risk för översvämning och hur det kan undvikas genom olika åtgärder, som hantering av dagvatten. Anpassningsarbetet har tagits vidare med en första kartläggning av värmeöar, det vill säga var i staden det finns risk att bli för varmt. De identifierade värmeöarna har sedan jämförts med platser där värmekänsliga personer befinner sig, exempelvis äldreboenden.
”Vi ser redan att klimatförändringarna påverkar samhällsplaneringen. Arbetet med klimatanpassning blir allt mer betydelsefullt med de klimatscenarier vi har. Det är en viktig samhällstjänst att arbeta utifrån kommuninvånarnas hälsa” Sofia Widforss Poignant, miljöstrateg
Värmekartläggningen syftar till att vara ett grundläggande verktyg för att planera förebyggande åtgärder. Ett steg är exempelvis att riskområden beaktas i kommunens detaljplanering. Kartläggningen är också ett stöd för olika kommunala verksamheter, som kan införa särskilda värmelindrande rutiner vid perioder med höga temperaturer.
Så gjordes kartläggningen
Initiativet till kartläggningen togs inom kommunens miljö- och byggnadsförvaltning, enligt riktlinjerna i den gällande klimatstrategin. En arbetsgrupp med deltagare från flera av kommunens förvaltningar bildades, och arbetade mot den konsult som utförde uppdraget.
Kartläggningen baserades på riktvärden från Folkhälsomyndigheten som anger procentuell andel hårdgjorda ytor (högst 70%), byggnadskroppar (högts 20%) och vegetation (högts 20%).
Riktvärdena analyserades med hjälp av Naturvårdsverkets Nationella Marktäckedata, som är en heltäckande kartering av Sveriges marktäcke. Med ett geografiskt rutsystem över kommunen beräknades var Folkhälsomyndighetens riktvärden överskrids, eller är nära att överskridas. De värmeöar som identifierades jämfördes vidare med satellitdata över maximalt uppmätta yttemperaturer. Dessutom analyserades solexponeringen för de extra känsliga områdena.
Ytterligare steg var att se i vilken utsträckning olika riskgrupper befinner sig inom värmeöarna, baserat på olika lokaler: förskolor, vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden, vårdcentraler och sjukhus.
Resultaten pekar på fem värmeöar
Karteringen visar att det inom kommunen finns fem värmeöar, där Folkhälsomyndighetens riktlinjer överskrids eller är nära att överskridas.
Inom de fem värmeöarna i Solna (se ovan) är totalt tio byggnader med riskgrupper belägna: förskolor, vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden, vårdcentraler och sjukhus.
I en av värmeöarna (nr 2 i kartan ovan) finns sju platser där riskgrupper befinner sig: vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden och vårdcentral.
Kartläggning för kommande åtgärder
Värmeökartläggningen är en första grundanalys som följs av utökade studier. Detta innebär bland annat direkta temperaturmätningar på plats och en fördjupning som fokuserar på äldreboenden med intervjuer kring människors upplevelse av hög värme.
Det finns ett antal förslag till åtgärder, där mer grönska är ett av de viktigaste alternativen.
”Verksamhetslokaler och utomhusmiljöer där riskgrupper uppehåller sig, som äldreboenden och förskolor, ska ses över och vid behov anpassas. Anpassning kan ske genom solavskärmning, bättre kylsystem och genom att skapa skuggiga miljöer utomhus. Vid nybyggnation ska verksamhetslokaler, där riskgrupper uppehåller sig, planeras så att möjlighet till skuggning och solavskärmning finns. Möjligheten till utbyggnad av fjärrkyla och andra kylanläggningar för komfortkyla vid äldreboende bör långsiktigt ses över.”
Solnas klimatstrategi
Finansiering
Arbetet med kartläggningen har finansierats med hjälp av klimatanpassningsbidrag från länsstyrelsen.
Erfarenheter
- Åtgärder för hög värme involverar många områden och kommunala förvaltningar. Därför var det en stor fördel att många olika representanter inom kommunen deltog i arbetet, och att det också förs en dialog med fastighetsägare.
- Det finns ett betydande värde av att analysera risker i ett helhetsgrepp, så att fortsatt arbete med åtgärder kan fylla flera funktioner. I Solna finns sedan tidigare en skyfallsanalys. Exempelvis kan gröna lösningar gynna både vid höga temperaturer (ger skugga/svalka) och för att fördröja vatten och minska belastning på VA-system.
- Att ta helhetsgrepp om risker betyder samtidigt att det behöver finnas mer övergripande experter på beställarsidan. När konsulter anlitas är de oftast specialister på ett mer fokuserat område.
- Det är en stor fördel att ha en sammanvägd klimatstrategi i kommunen, eftersom klimatanpassningsarbetet måste ske tillsammans med arbetet med utsläppsminskning.
- Ett långsiktigt perspektiv är avgörande. Exempelvis tar det tid att få igenom beslut, att beakta aspekter kring höga temperaturer i detaljplaner och andra planer, samt lösa finansiering för åtgärder.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.