Perioder med mycket varma förhållanden - värmeböljor – blir sannolikt vanligare i framtiden. Mätningar visar att det ofta skiljer flera grader mellan stad och landsbygd under värmeperioder. En viktig faktor är den så kallade värmeöeffekten som uppstår där bebyggelsen är tät och utan vegetation. Hårdgjorda ytor som exempelvis asfalt, betong och tegel kan också absorbera och avge värme.
Forskning pekar på att varma perioder har negativa hälsoeffekter och leder till ökad dödlighet. Särskilt känsliga grupper är personer som är diagnostiserade med hjärtsvikt, diabetes eller psykiatrisk sjukdom samt personer som tidigare har haft en hjärtinfarkt. Även barn är särskilt sårbara.
Klimatarbete i Solna
Solna, med drygt 85 000 invånare, är en av landets snabbast växande kommuner. En klimatstrategi fastställdes 2019 och innehåller riktlinjer för såväl arbete med utsläppsminskning som arbete med klimatanpassning. Klimatanpassningsarbetet omfattar vägledning för klimatanpassad stadsbyggnad, klimatanpassad hälsa och klimatanpassad krisberedskap.
Kartläggning av de varmaste platserna
Sedan tidigare har kommunen tagit fram en skyfallsanalys som fokuserar på att visa områden med risk för översvämning och hur det kan undvikas genom olika åtgärder, som hantering av dagvatten.
Anpassningsarbetet har drivits vidare med en första kartläggning av värmeöar, det vill säga var i staden det finns risk att bli för varmt. Värmeöarna har sedan jämförts med platser där värmekänsliga personer befinner sig, exempelvis äldreboenden.
Värmekartläggningen syftar till att vara ett grundläggande verktyg för att planera förebyggande åtgärder. Ett steg är exempelvis att riskområden beaktas i kommunens detaljplanering. Kartläggningen är också ett stöd för olika kommunala verksamheter, som kan införa särskilda värmelindrande rutiner vid perioder med höga temperaturer.
Så gjordes kartläggningen
Kartläggningen baserades på riktvärden från Folkhälsomyndigheten som anger procentuell andel hårdgjorda ytor (högst 70%), byggnadskroppar (högts 20%) och vegetation (högts 20%). Riktvärdena analyserades med hjälp av Naturvårdsverkets Nationella Marktäckedata, som är en heltäckande kartering av Sveriges marktäcke.
Med ett geografiskt rutsystem över kommunen beräknades var Folkhälsomyndighetens riktvärden överskrids, eller är nära att överskridas. De värmeöar som identifierades jämfördes vidare med satellitdata för maximalt uppmätta yttemperaturer samt solexponering. Ytterligare steg var att se i vilken utsträckning olika riskgrupper befinner sig inom värmeöarna, baserat på olika lokaler: förskolor, vård- och omsorgsboenden, LSS-boenden, vårdcentraler och sjukhus.
Resultaten pekar på fem värmeöar
Karteringen visar att det inom kommunen finns fem värmeöar, där Folkhälsomyndighetens riktlinjer överskrids eller är nära att överskridas. Inom värmeöarna är totalt tio byggnader med riskgrupper belägna. I en av värmeöarna finns sju platser där riskgrupper befinner sig: vårdcentral, LSS-boenden och vård- och omsorgsboenden.
Värmeökartläggningen är en första grundanalys som kommer att följas av utökade studier, och förslag till åtgärder där mer grönska är ett av de viktigaste alternativen.
Erfarenheter
- Åtgärder för hög värme involverar många områden och kommunala förvaltningar. Därför var det en stor fördel att många olika representanter inom kommunen deltog i arbetet, och att det också förs en dialog med fastighetsägare.
- Det finns ett betydande värde av att analysera risker i ett helhetsgrepp, så att fortsatt arbete med åtgärder kan fylla flera funktioner. I Solna finns sedan tidigare en skyfallsanalys. Exempelvis kan gröna lösningar gynna både vid höga temperaturer (ger skugga/svalka) och för att fördröja vatten och minska belastning på VA-system.
- Att ta helhetsgrepp om risker betyder samtidigt att det behöver finnas mer övergripande experter på beställarsidan. När konsulter anlitas är de oftast specialister på ett mer fokuserat område.
- Det är en stor fördel att ha en sammanvägd klimatstrategi i kommunen, eftersom klimatanpassningsarbetet måste ske tillsammans med arbetet med utsläppsminskning.
- Ett långsiktigt perspektiv är avgörande. Exempelvis tar det tid att få igenom beslut, att beakta aspekter kring höga temperaturer i detaljplaner och andra planer, samt lösa finansiering för åtgärder.
Fler exempel på klimatanpassning
Detta är ett av många exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.