Begreppet grön obligation lanserades av Världsbanken år 2008 och syftar till att få fram kapital som kan finansiera satsningar som bidrar till hållbar utveckling. Kommunsektorn står för en stor del av de investeringar som behöver göras för att ställa om samhället.
Göteborgs Stad har mångårig erfarenhet av att arbeta med gröna obligationer. Som första stad i världen gjordes den första emitteringen år 2013, och idag omfattar den totala skuldportföljen drygt 20 miljarder kronor. Historiskt har det huvudsakligen handlat om investeringar för minskade koldioxidutsläpp, men allt fler projekt omfattar numera också klimatanpassningsarbete.
Ramverk styr villkoren
Obligationerna används för investeringar som enligt ett ramverk klassas som ”gröna”. Göteborgs Stad har upprättat detta ramverk, vilket uppdateras vart tredje år och innehåller kriterier som bygger på internationella standarder. Ramverket anger vad obligationerna kan användas till, fördelade på åtta kategorier: gröna byggnader, vattenhantering, hållbara transporter, förnybar energi, energieffektivisering, klimatanpassning, avfallshantering och miljöåtgärder.
Ramverket definierar även vilka av EU:s miljömål och vilka av de globala hållbarhetsmålen (Agenda 2030) åtgärderna är kopplade till. I ramverket beskrivs också hur investeringarna ska följas upp och rapporteras. Varje grön obligation som utges av Göteborg ska referera till ramverket.
Granskning av en oberoende part är en viktig del av ramverket. Göteborgs Stad har samarbetat med CICERO, ett oberoende forskningsinstitut vid Oslo universitet (Center for International Climate and Environmental Research - Oslo). CICERO har säkerställt att stadens ramverk för gröna obligationer uppfyller högt ställda miljökrav i sin rapportering “The City of Gothenburg Green Bond Second Opinion”.
Vattenhantering viktig klimatanpassning
Merparten av investeringarna med gröna obligationer avser ”gröna byggnader”. Nära tolv procent av finansieringen används till olika typer av projekt för vattenhantering – vilket i praktiken till stor del handlar om klimatanpassning.
Några av de klimatanpassningsåtgärder i Göteborg som är finansierade med gröna obligationer:
Förnyat vattenledningsnät
Stadens vattenledningar har förnyats i omgångar och säkerställer en hållbar dricksvattentillgång under de kommande hundra åren. Renovering av ledningarna syftar bland annat till att minska läckage och driftavbrott.
Ny pumpstation för avlopp
Göteborgs största pumpstation för avlopp, Kodammarna, ersätts med en ny station vilken bland annat klimatsäkras mot höga vattennivåer i älv och hav.
Nya avloppsledningar
Två nya avloppsledningar ska förhindra att orenat avloppsvatten från kranskommuner når sårbara vattendrag vid höga vattenflöden.
Björlanda pumpkedja
Sex kilometer vatten- och avloppsledningar samt ombyggnad av två spillvattenpumpstationer och en dricksvattenpumpstation har anlagts på Hisingen. Åtgärderna ska minska risken för källaröversvämningar och utsläpp av avloppsvatten till vattendrag och därmed stärka dricksvattensäkerheten.
Reningsfilter vid vattenverk
Med installation av så kallade ultrafilter förbättras reningsförmågan för dricksvatten vid Lackarebäckens reningsverk. Ett första test vid Alelyckans vattenverk startade redan 2016. Ultrafiltren fungerar som en barriär som avskiljer mikroorganismer från dricksvattnet. Till följd av framtidens ökade temperaturer och nederbördsmängder väntas tillförseln av smittämnen till vattendragen öka.
Trädplantering
I staden planteras årligen nya träd som bland annat ger en ökad biodiversitet och bättre luftkvalitet. Grönska är också en effektiv åtgärd för att sänka temperaturen i staden.
Det kan vara svårt att avgöra exakt hur mycket pengar som investerats i just klimatanpassningsåtgärder. Många projekt ger ofta flera nyttor, förutom klimatanpassning även minskade koldioxidutsläpp och olika typer av miljövinster som minskade föroreningar i luft och vatten eller förbättrad biodiversitet.
Transparens viktigt för trovärdigheten
Varje år görs en utförlig rapportering av de projekt som finansieras med gröna obligationer.
”Vi måste vara fullt transparanta med vad investeringarna innebär, hela arbetet bygger på trovärdighet. Investerarna ska verkligen kunna lita på ambitionen att finansieringen ger miljönytta”. Nader Nadafan, finans- och hållbarhetsekonom, Göteborgs Stad
Liksom vid alla former av finansiering är det stadens olika förvaltningar eller bolag som fattar beslut om investeringar via sina styrelser och nämnder. Den externa lånefinansieringen sker via koncernbanken på stadsledningskontoret.
I Göteborgs ramverk för gröna obligationer finns nyckeltal eller indikatorer beskrivna vilka underlättar för förvaltningarna och bolagen att rapportera. Ambitionen är att kvantifiera miljönyttan i så hög grad som möjligt. Exempel på indikatorer för vattenhantering: årlig volym vattenbesparing, förbättrad anläggningskapacitet, årlig volym minskat avloppsvatten, årlig reduktion av förorenande ämnen, procentuell minskning avrinning vid höga flöden.
Behöver inte vara en stor kommun
Inom Göteborgs finansverksamhet finns idag en ekonom som arbetar omkring 50 procent med gröna obligationer. Ett villkor för att det ska fungera är en god samverkan och dialog med förvaltningarna eller bolagen, dels för att säkerställa att investeringen verkligen är grön enligt det uppsatta ramverket, och dels att återrapportera vilken miljönytta som åstadkommits.
”Man behöver sannolikt inte vara en väldigt stor kommun för att det ska fungera, så länge man har en god samverkan inom staden. Finansverksamheten måste dock ha ett stort ansvar och vara proaktiva”. Nader Nadafan, finans- och hållbarhetsekonom, Göteborgs Stad
”Det kan vara relativt komplext att hantera gröna obligationer. Men det finns bra standarder på marknaden vilket underlättar.” Nader Nadafan, finans- och hållbarhetsekonom, Göteborgs Stad
Ökad flexibilitet och lägre ränta
Fördelar med gröna obligationer är att de kan vara goda verktyg för att driva på miljöarbetet och öka medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
Ofta finns en stor efterfrågan hos investerare på gröna obligationer, då de ger ett tydligt mervärde för att investera klimat- och miljövänligt. Jämfört med ”vanliga” obligationer kan investerare därför vara beredda att acceptera en lägre ränta. Staden erhåller då en rabatt, en så kallad greenium – grön ränterabatt.
Många olika typer av finansieringskällor, varav gröna obligationer är ett alternativ, är också ett sätt att minska risker och ge ökad flexibilitet.
De gröna obligationerna fungerar som ”vanliga” obligationer men med skillnaden att de ger köparna en möjlighet att investera för att gynna klimat och miljö. Köparna är vanligtvis större placerare som försäkringsbolag, banker, pensionsfonder med flera. De flesta obligationer har löptider på 5 – 6 år.
Erfarenheter
- Finansiering med gröna obligationer ökar medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
- Gröna obligationer styr mot ökade klimat- och miljövänliga investeringar.
- Riskerna sprids bättre med olika finansieringsformer, där gröna obligationer är ett alternativ.
- För att staden ska kunna emittera måste ett så kallat grönt ramverk upprättas. Detta ramverk definierar vilka projekt och investeringar som är berättigade till finansiering genom gröna obligationer utfärdade av Göteborgs Stad.
- Ramverket beskriver också processen som används för att identifiera, utvärdera, välja och rapportera om berättigade projekt.
- Återrapportering och full transparens mot långivarna är en mycket viktig del i arbetet för att upprätthålla trovärdigheten.
- Gröna obligationer innebär mer administration jämfört med vanliga obligationer och kräver en god samverkan inom kommunen.
Fler exempel på klimatanpassning
Gröna obligationer i Göteborg är ett exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.