Rening för dricksvatten – kostnad och nytta

Ett ultrafilter har installerats vid ett av Göteborgs vattenverk i syfte att förbättra reningskapaciteten och även utöka produktionskapaciteten. Den slutliga kostnaden var cirka 400 miljoner kronor medan nyttan har beräknats till drygt 2,5 miljarder kronor för perioden 2009-2057. Åtgärden berör omkring en halv miljon personer och delfinansieras med gröna obligationer.

Göta älv förser Lackarebäcks vattenverk i Göteborg med råvatten. Vattenprover från Göta älv samt prover av det renade vattnet har visat att det har funnits behov av att ytterligare minska mängden mikroorganismer då det funnits risk för vattenburen smitta. Till följd av framtidens ökade temperaturer och nederbördsmängder väntas tillförseln av smittämnen till vattendragen öka. Den förbättrade reningsförmågan ses också nödvändig på grund av periodvis kraftig påverkan av avföring från människor eller djur i råvattentäkten.

Ultrafiltren började installeras 2014-2016 vid vattenverket för att förbättra reningskapaciteten och även för att öka produktionskapaciteten. Flera olika tekniker utreddes, men slutsatsen var att ultrafilter gav en fullgod reduktion av även de minsta partiklarna tillsammans med den process som redan användes vid vattenverket. Ett ultrafilter fungerar som en barriär som avskiljer mikroorganismer från dricksvattnet.

Åtgärdens kostnader

Investeringskostnaderna för det nya vattenverket uppskattades till 700 miljoner kronor, varav installationen av ultrafilter beräknas ha kostat cirka 400 Mkr. Kostnaderna fördelades på nio år från 2009 till 2017. I kostnaderna ingår ultrafilter, membranfilter och styrsystem 100 miljoner kronor, byggentreprenad 225 miljoner kronor, maskinentreprenad inklusive arbete och material, kolfilter och rörsystem 45 miljoner kronor, elentreprenad 30 miljoner kronor. Även kostnader för planeringsarbete med entreprenörer och konsulter är medräknade. Byggnader som behövdes för ultrafiltret orsakar den enskilt största kostnadsposten, följt av själva ultrafiltret.

Kostnader för underhåll och drift på cirka 9 miljoner kronor per år är inte medräknade, till exempel utbyte av membranmaterial och förbrukning av el och kemikalier. Kostnaden inkluderar heller inte en period av utredning, forskning och utveckling, där kostnaderna uppskattas till 10-15 miljoner kronor. Ytterligare kostnader har tillkommit på grund av att saker missats och rättats till i efterhand, såsom mer omfattande kompletteringar av brand- och inbrottslarm.

Även om ultrafiltreringen innebär en stor investering för kommunen spelade åtgärdens direkta kostnad inte någon avgörande roll för beslutet att investera. Nyttan med åtgärden anses överstiga alla kostnader. Av den samhällsekonomiska analysen framgår att en investering idag jämfört med installation efter ett smittoutbrott ger större nytta i och med att de hälsorelaterade kostnaderna minskar rejält.

Åtgärdens finansiering

Installationen av ultrafiltrering har finansierats via höjd VA-taxa samt genom gröna obligationer, det vill säga lån som är öronmärkta för gröna investeringar. VA-taxan finansierar de åtgärder som bedöms motsvara den ökade produktionskapaciteten medan övriga kostnader finansieras genom gröna obligationer. Delkostnader, exempelvis kostnader för reservkraftsanläggningen, byte av föråldrade tankar, samt utrymme för verkstad har finansierats av ett annat projekt. Samtliga kostnader har klassats som investering.

Samhälls– och miljökostnad

De direkta kostnaderna utgör själva investeringen för ultrafilter, planering, forskning och utveckling, underhåll och drift. Några eventuella negativa effekter är inte lika väl dokumenterade.

Samhälls– och miljönytta

Investeringen i ultrafilter har främst skapat nyttor i form av riskreducering av vattenburna sjukdomsutbrott. Samhällsekonomiska beräkningar visar att utan ultrafiltrering skulle drygt fyra miljoner sjukdagar inträffa under perioden 2009 till 2057. Kostnader för sjukdomsfallen beräknas till cirka 2 587 miljoner kronor. Ohälsan värderas uppdelat på vårdkostnader, produktionsbortfall samt värdering av obehag, vilket totalt beräknas till 12 950 kronor per sjukdomsfall. Andra positiva men svårvärderade effekter är minskat buller och minskad mängd tunga lyft vilket resulterat i en bättre arbetsmiljö för de som arbetar på vattenverket. Dessutom erhålls bättre lukt och smak på vattnet.

”Det är en oerhört lönsam investering att jämföra med vad som skulle hända om vi inte säkrar upp för de sjukdomsutbrott som skulle bli fallet annars” Cecilia Dalman Eek, ordförande i Nämnden för Göteborg Vatten.

Lärdomar och rekommendationer

  • Ett tydligt syfte – att veta varför åtgärden är viktig gör det lättare att argumentera för kostnader.
  • Ett väl underbyggt syfte. En systematisk riskanalys är viktig för att motivera syftet med åtgärden.
  • En modig ledningsgrupp. En ledningsgrupp som ser till att kostnadsberäkningarna inkluderar det oväntade. Exempelvis kan man budgetera utifrån ett dyrare upphandlingsanbud men välja ett billigare. 
  • Identifiera och inkludera personer med olika kompetens. En bred kompetenssammansättning gör det möjligt att ta med så många aspekter som möjligt tidigt i planeringen.