Begreppet grön obligation lanserades av Världsbanken år 2008 och syftar till att få fram kapital som kan finansiera satsningar som bidrar till hållbar utveckling. Göteborgs Stad har mångårig erfarenhet av att arbeta med gröna obligationer. Som första stad i världen gjordes den första emitteringen år 2013, och idag omfattar den totala skuldportföljen drygt 20 miljarder kronor.
Ramverk styr villkoren
Obligationerna används för investeringar som enligt ett ramverk klassas som ”gröna”. Göteborgs Stad har upprättat detta ramverk, som även beskriver hur investeringarna ska följas upp och rapporteras. Varje år görs en utförlig rapportering av de projekt som finansieras med gröna obligationer. I Göteborgs ramverk för gröna obligationer finns nyckeltal eller indikatorer beskrivna vilka underlättar för att rapportera.
Granskning av en oberoende part är en viktig del av ramverket. Göteborgs Stad har samarbetat med CICERO, ett oberoende forskningsinstitut vid Oslo universitet, som har säkerställt att stadens ramverk för gröna obligationer uppfyller högt ställda miljökrav i sin rapportering.
Vattenhantering viktig klimatanpassning
Nära tolv procent av finansieringen används till olika typer av projekt för vattenhantering – vilket i praktiken till stor del handlar om klimatanpassning. Några av de klimatanpassningsåtgärder i Göteborg som är finansierade med gröna obligationer är förnyat vattenledningsnät, ny pumpstation för avlopp, nya avloppsledningar, reningsfilter vid vattenverk och trädplantering.
Behöver inte vara en stor kommun
Inom Göteborgs finansverksamhet finns idag en ekonom som arbetar omkring 50 procent med gröna obligationer. Ett villkor för att det ska fungera är en god samverkan och dialog med förvaltningarna eller bolagen, dels för att säkerställa att investeringen verkligen är grön enligt det uppsatta ramverket, och dels att återrapportera vilken miljönytta som åstadkommits.
Ökad flexibilitet och lägre ränta
Fördelar med gröna obligationer är att de kan vara goda verktyg för att driva på miljöarbetet och öka medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
Ofta finns en stor efterfrågan hos investerare på gröna obligationer, då de ger ett tydligt mervärde för att investera klimat- och miljövänligt. Jämfört med ”vanliga” obligationer kan investerare därför vara beredda att acceptera en lägre ränta. Staden erhåller då en rabatt, en så kallad greenium – grön ränterabatt.
Många olika typer av finansieringskällor, varav gröna obligationer är ett alternativ, är också ett sätt att minska risker och ge ökad flexibilitet.
De gröna obligationerna fungerar som ”vanliga” obligationer men med skillnaden att de ger köparna en möjlighet att investera för att gynna klimat och miljö. Köparna är vanligtvis större placerare som försäkringsbolag, banker, pensionsfonder med flera. De flesta obligationer har löptider på 5 – 6 år.
Erfarenheter
- Finansiering med gröna obligationer ökar medvetenheten om klimatrelaterade utmaningar och lösningar.
- Gröna obligationer styr mot ökade klimat- och miljövänliga investeringar.
- Riskerna sprids bättre med olika finansieringsformer, där gröna obligationer är ett alternativ.
- För att staden ska kunna emittera måste ett så kallat grönt ramverk upprättas. Detta ramverk definierar vilka projekt och investeringar som är berättigade till finansiering genom gröna obligationer utfärdade av Göteborgs Stad.
- Ramverket beskriver också processen som används för att identifiera, utvärdera, välja och rapportera om berättigade projekt.
- Återrapportering och full transparens mot långivarna är en mycket viktig del i arbetet för att upprätthålla trovärdigheten.
- Gröna obligationer innebär mer administration jämfört med vanliga obligationer och kräver en god samverkan inom kommunen.
Fler exempel på klimatanpassning
Gröna obligationer i Göteborg är ett exempel på klimatanpassning. I idésamlingen, som byggs upp av Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI, finns fler. Idésamlingen syftar till att sprida erfarenheter och ge idéer för alla som arbetar med klimatanpassning. Exemplen beskriver konkreta åtgärder och utmaningar inom flera ämnesområden. De visar hur olika aktörer har arbetat med att anpassa sina verksamheter till de klimatförändringar som redan märks idag och de vi inte kan förhindra i framtiden.