Nya data för klimatet i Arktis genom det europeiska Copernicusprogrammet

Arktis är det område på jorden där klimatet förändras snabbast, men också ett område där det är glest mellan väderobservationerna. Tack vare ett omfattande arbete med återanalys av data finns nu en ny öppet tillgänglig datamängd som kombinerar observationer med modellberäkningar för att beskriva hur klimatet har förändrats i Arktis från 1998 till 2019.

I nästan fyra år har en internationell forskargrupp ledd av det norska Meteorologisk Institutt arbetat med att skapa en återanalys för klimatet i Arktis. I en återanalys analyseras väderobservationer med moderna modellsystem, vilket ger modellberäknad information med hög detaljrikedom även i de områden där det inte finns några observationer. Det finns många olika användningsområden för denna typ av data, både inom forskning och näringsliv. Den regionala återanalysen över Arktis, CARRA, kan ses som ett komplement till och förbättring av den globala återanalysen, ERA5, vilken är den mest använda av alla datamängder i Copernicus klimattjänst.

Karta över Arktis med de två markerade områden som återanalysen omfattar
Två områden omfattas av återanalysen för Arktis. Återanalysen har fått namnet CARRA, som bygger på projektnamnet Copernicus Arctic Regional ReAnalysis. De två områdena kallas därför CARRA-West och CARRA-East. Förstora Bild

– Vi hoppas och tror att den nya datamängden med sin unika detaljrikedom kommer att användas av många. Det har redan kommit flera förfrågningar från till exempel forskare som studerar utvecklingen av glaciärer i Arktis. De behöver detaljerad information om hur vädret har påverkat de enskilda glaciärerna över tid, säger Harald Schyberg, biträdande forskningsdirektör vid Meteorologisk Institutt och den som koordinerat arbetet med återanalysen.

Observationer viktiga för återanalysen

Forskare från SMHI har haft en viktig roll i utvecklingen av det modellsystem med vilken återanalysen är utförd. Bland annat har de bidragit till uppsättningen av dataassimileringen som införlivar observationer från atmosfär och mark i modellberäkningen. SMHI har också stått för insamling av lokala observationer i Arktis från Norge, Danmark/Grönland, Finland och Sverige.

­– Vi är stolta över att genom vår forskning kunna bidra till systemet för återanalysen och på så sätt bidra till att det nu finns en ny viktig datamängd med många användningsområden, säger Heiner Körnich, forskare och chef för den meteorologiska forskningen på SMHI.

Datamängden är framtagen under ledning av Meteorologisk Institutt i Norge för det europeiska Copernicusprogrammets klimattjänst C3S (Copernicus Climate Change Service), som implementeras av det europeiska centret för medellånga väderprognoser, ECMWF, på uppdrag av EU-kommissionen. Under året kommer datamängden att kompletteras med ytterligare data så att den täcker perioden 1991-2020 när den är komplett.

Datamängden har fått namnet CARRA och finns öppet tillgänglig att ladda ner från Copernicus klimattjänst.