– Syftet med studien är att ge planeringsunderlag med relevant information för beredskap och bekämpning av skogsbränder och de nödvändiga anpassningsåtgärder som krävs, den har därför utformats tillsammans med MSB och deras användare, säger Peter Berg som varit projektledare för studien och är chef för den hydrologiska forskningen på SMHI.
Studien ska också ge mark- och skogsägare underlag om riskutvecklingen och därmed behovet av vilka åtgärder som måste beaktas inom skogsbruket.
”Tydligt åt vilket håll det går”
Klimatförändringens påverkan på risken för skogsbränder är komplex. Ett varmare klimat ökar uttorkningen av skogsmarker samt att frekvensen och längden av torra perioder väntas att öka. Samtidigt leder klimatförändringen till en generell ökning av nederbörd över hela året, vilket ger en motverkande effekt.
Balansen mellan de båda motverkande effekterna gör därför att den framtida förändringen av högriskperioder för brandrisk skiljer sig åt i olika delar av Sverige. Exempelvis väntas ingen markant förändring i norra Norrland, medan ökningen är tydligast i sydöstra och södra Sverige och längs Norrlands kustland.
I studien blir det tydligt att vi går mot en generellt ökad brandrisk, det är alltså uttorkningen genom den globala uppvärmningen samt längre torra perioder som ger större effekt än nederbördsökningen, säger Peter Berg.
Mer utsläpp – ökad brandrisk
Studien genomfördes med hjälp av en brandriskmodell som beräknar hur olika meteorologiska parametrar som temperatur, nederbörd, luftfuktighet och vindhastighet påverkar fuktkvoten i de ytliga markskikten i skogen och därmed brandrisken under olika framtida klimatscenarier.
Vi kör modellen med framtidsscenarier baserade på olika stora utsläpp av växthusgaser, och det blir då tydligt att ju mer vi släpper ut – desto större ökning blir det av perioder med hög brandrisk.
Flertalet klimatmodeller har använts för att ta fram beskrivningar av de olika klimatscenarierna, och studien är det hittills största underlaget för projektioner av framtida brandrisk för Sverige.
Resultatet går i linje med tidigare studier, men med det större kunskapsunderlaget vi använt har vi lyckats klargöra vissa osäkerheter och markerar tydligt i kartor platser där det råder osäkerhet kring framtida förändringar, säger Peter Berg.
Så beräknades resultatet
I studien användes FWI-modellen, Fire Weather Index, som utvecklats i Kanada och som används operationellt på SMHI för att ta fram brandriskprognoser. Den beräknar fuktkvoten i skogens markskikt och beräknar därefter brandbeteende och spridningsrisk för en kanadensisk standardskog liknande den svenska skogen.
De olika klimatscenarier som körts i modellen kommer från arbetet med SMHIs klimatscenariotjänst.