Mer algblomning och nya arter av växtplankton i svenska hav

Den pågående klimatförändringen påverkar det marina ekosystemet. Forskare från SMHI kan visa att det idag är mer blomningar av vissa typer av alger än för 40 år sedan och att nya arter av växtplankton har etablerat sig. Det ger konsekvenser för både havsmiljö, turism och livsmedelsproduktion.

Ett europeiskt projekt med forskare från sju länder har detaljstuderat algblomningar i havet, det vill säga blomningar av växtplankton. De flesta algblomningar är ofarliga och nyttiga för marina ekosystem, men vissa blomningar är skadliga.

Projektet CoCliME har fokuserat på skadliga algblomningar och klimatförändringar i havet. Genom att analysera observationer från de senaste 40 åren kan de konstatera att en hel del förändringar redan har skett i haven runt Sverige.

Blomning av cyanobakterier i Östersjön Juli 2013
Cyanobakterier är en typ av växtplankton som framför allt trivs i Östersjöns bräckta vatten. Under sommaren kan de ge stora blomningar, som här i juli 2013. Foto Bengt Karlson Förstora Bild

– Havsvattnet har blivit varmare och salthalten har minskat i Östersjön. Under sommaren har vi en ökad förekomst av cyanobakterieblomningar i Östersjön jämfört med tidigare och vi ser också ändringar i artsammansättningen, säger Bengt Karlson, forskare och marinbiolog på SMHI.

Cyanobakterier är en typ av växtplankton som framför allt trivs i Östersjöns bräckta vatten. Där växer de till under sommaren och ger stora blomningar, det som ofta kallas algblomning och som förvandlar badvattnet till en gulgrön sörja. Efter blomningen sjunker stora mängder dött växtmaterial ner till havsbotten där det bidrar till syrebrist i bottenvattnet. Det påverkar både växt- och djurliv längs havsbotten.

Giftiga alger påverkar längs Västkusten

I Västerhavet, det vill säga Skagerrak och Kattegatt, har en typ av alger som orsakar fiskdöd etablerat sig.

– Första gången vi observerade blomning av just denna typ av alger var 1998, och nu kan vi se att det sker blomning av alger som kan orsaka fiskdöd i Västerhavet nästan varje vår och detta kommer troligen att fortsätta, säger Bengt Karlson.

Dessa alger utgör framför allt ett problem om de kommer in i fiskodlingar, vilket har drabbat producenter både i Danmark och Norge. 

I Sverige är det vanligare med musselodlingar än fiskodlingar i havet. Forskarna kan konstatera att vissa av de alger som producerar gifter som framkallar diarré om de ansamlas i musslor har minskat, vilket är positivt för musselodlare på Västkusten. Det finns andra typer av alger som producerar kraftigare alggifter, men de förekommer mer sällan.

–  Det finns bra övervakning av alggifter i musslor och ostron som säljs kommersiellt. I områden där professionell skörd av musslor och ostron sker övervakas även förekomst av växtplankton som producerar algtoxiner. Livsmedelsverket stoppar kommersiell skörd av musslor och ostron när det är risk att de innehåller höga halter av algtoxiner. Musslor och ostron som innehåller alggifter kommer inte ut på marknaden. Som privatperson är det bäst att man köper sina musslor i butik, fiskbil eller liknande, poängterar Bengt. 

Effekter av klimatförändringen

I projektet har forskarna också undersökt hur utvecklingen kan beräknas framöver, med en fortsatt klimatförändring. I Östersjön har det skett en kraftig ökning av ytvattentemperaturer på sommaren sedan 1980, delvis orsakat av den pågående klimatförändringen.

– Enligt de modellberäkningar som SMHI har gjort kommer temperaturen att fortsätta öka åtminstone till år 2100, även i de scenarier med mest åtgärder för att begränsa klimatförändringen. Även i Västerhavet och Nordsjön kommer temperaturen att öka, fast i en långsammare takt än i Östersjön, säger Lars Arneborg, forskare och chef för SMHIs oceanografiska forskning.

– Klimatförändringarna gör att vi kan förvänta oss att nya planktonarter etablerar sig och andra får förändrad utbredning, samt att växtsäsongen kommer att utökas, säger Bengt Karlson.

De förväntat ökade temperaturerna i Östersjön kommer att gynna cyanobakterieblomningar. Samtidigt visar modellsimuleringar att om Östersjöländerna genomför Aktionsplanen för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP) som överenskommet, och därmed minskar näringstillförseln till Östersjön, så kan blomningarna komma att minska.  

Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att växtplankton utgör basen i den marina näringsväven och att de flesta algblomningar inte är skadliga.

– Vi kan dock räkna med att fler skadliga algblomningar kommer att observeras i och med att haven utnyttjas mer intensivt för till exempel havsbruk och turism. Klimatförändringen kommer sannolikt innebära att vi kommer att se ändrad utbredning av skadliga alger. Arter som idag finns i södra Europa kan dyka upp i Norden och orsaka problem, säger Bengt Karlson.

Internationellt forskningssamarbete

I det treåriga projektet CoCliME har forskare från Sverige, Norge, Tyskland, Irland, Frankrike, Rumänien och Spanien samarbetat för att öka kunskapen om vad klimatförändringen innebär för de marina mikroorganismerna, inklusive utbredning och frekvens av skadliga algblomningar. En kombination av modellering av klimatförändringar, resultat från långsiktig miljöövervakning och experimentella studier har skapat ett kunskapsunderlag till beslutsfattare och företag som arbetar med havsbruk, fiske och turism.

CoCliME är ett projekt inom ERA4CS, ett initiativ från JPI Climate, och medfinansierat från EU:s ramprogram Horisont 2020 (Grant 690462). Svensk medfinansiering från forskningsrådet Formas.