2020 tufft klimat-år i världen

FN:s världsmeteorologiorganisation WMO har sammanställt den slutliga versionen av rapporten om klimatet i världen, State of the Global Climate 2020. De konstaterar att 2020 var ett av de tre varmaste åren som uppmätts, trots en avkylande La Niña. Nedstängningar till följd av coronapandemin bromsade inte klimatförändringen och dess effekter.

I rapporten State of the Global Climate 2020 dokumenterar FN:s världsmeteorologiorganisation WMO tillsammans med flera andra FN-organ indikatorer som speglar läget i världen kring t ex växthusgaskoncentrationer i atmosfären, ökande land- och havstemperaturer, havsnivåhöjning, smältande is och glaciärer samt extremt väder. Den uppmärksammar också påverkan på socioekonomisk utveckling, migration och folkförflyttningar, livsmedelssäkerhet samt ekosystem på land och i hav.

Fortsatt stigande temperatur

Under året steg den globala medeltemperaturen till 1,2 °C över förindustriell nivå (1850-1900).

– Vi har inte någon tid att förlora. Klimatet förändras och effekterna av det är redan alltför kostsamma för både människor och planeten, säger WMO:s generalsekreterare professor Petteri Taalas i ett pressmeddelande.

Hög koncentration av växthusgaser trots ekonomisk avmattning

Under 2020 fortsatte mängden växthusgaser att stiga i atmosfären. Enligt rapporten överstiger de redan 410 ppm (parts per million, miljondelar) och om utvecklingen fortsätter kan nivån nå eller passera 414 ppm under 2021. Den ekonomiska avmattningen under 2020 minskade tillfälligt utsläppen av växthusgaser enligt FN:s miljöprogram UNEP, men det hade ingen märkbar effekt på koncentrationerna i atmosfären.

­– Även om det var en förhållandevis stor minskning så var utsläppen under 2020 fortfarande mycket höga och därför fortsätter också koncentrationerna i atmosfären att öka. För att koncentrationerna ska börja minska krävs att mer koldioxid tas bort från atmosfären än vad som tillförs. Detta betyder antingen att utsläppen måste ner till nära noll, eller att man på artificiell väg fångar in och tar bort motsvarande mängd koldioxid från atmosfären, eller en kombination av båda, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI.

Förändringar i havet

Havet tar upp omkring 23 procent av de årliga mänskliga utsläppen av koldioxid till atmosfären och mildrar på så sätt klimatförändringen. När koldioxiden reagerar med havsvattnet leder det till havsförsurning, vilket i sin tur minskar kapaciteten att ta upp koldioxid. Både försurning och minskning av syresättning har fortsatt under 2020 och det påverkar de marina ekosystemen, enligt IOC-UNESCO, FN:s mellanstatliga organisation för mätningar och observationer av världshavens tillstånd och förändringar.

I över 80 procent av haven inträffade åtminstone en marin värmebölja under 2020.

Den globala medelhavsnivån fortsatte att stiga under 2020. Under sommaren inträffade en liten minskning av den globala medelhavsnivån, troligen förknippad med utvecklingen av La Niña-förhållanden. Den genomsnittliga trenden sedan 1993 är en global havsnivåökning med 3,31 mm/år (+/- 0,3 mm).

Extremväder och konsekvenser för människor

WMOs rapport innehåller även fakta om is och glaciärer, översvämningar, torka, värmeböljor, bränder och tropiska cykloner.

Enligt Internationella Röda korset/Röda halvmånen drabbades mer än 50 miljoner människor av olika typer av katastrofer, de flesta klimatrelaterade (till exempel översvämning, torka och storm) under Covid-19-pandemins första sex månader. Pandemin förvärrade för dessa människor genom hälsorisker vid evakuering, räddning och återhämtning samt osäkerheter i livsmedelsförsörjning. Väderrelaterade händelser har lett till att uppskattningsvis drygt 23 miljoner människor årligen tvingats lämna sina hem under 2010-2020.