Meteorologisk forskning – "Mer än väder!"

Alla påverkas av vädret. Det är också väder som många tänker på när de hör ordet "meteorologi". SMHIs meteorologiska forskning är dock bredare än så. Här finns kapacitet att utveckla kunskap, modeller och analyser inom väderprognos, klimatanalys, luftmiljö och processer i atmosfären. Dessutom utvecklas moderna metoder för att använda radar- och satellitdata på nya sätt.

Porträttfoto på Jorge Amorim
Jorge Amorim, chef för SMHIs meteorologiska forskningsenhet, har som drivkraft att kunna bidra till ett bättre samhälle genom det vetenskapliga arbetet.

– Området meteorologi är jättestort! Det är mer än väder – vi jobbar med väderprognosmodellutveckling och också inom luftmiljö, med radar och satelliter. Gemensamt är att vi utvecklar ny kunskap, verktyg och nya metoder och flyttar fram forskningsfronten, säger Jorge Amorim, chef för SMHIs meteorologiska forskning.

De närmare 40 medarbetarna på SMHIs meteorologiska forskningsenhet är utbildade inom exempelvis meteorologi, teoretisk fysik, matematik, miljö och datavetenskap. De arbetar med observationsdata, meteorologiska analyser och utveckling av modeller för regionala väderprognoser i Norden samt med fjärranalys, klimatanalys och luftkvalitet på urban till global skala. Den samlade kunskapen bidrar till att öka användningen av fjärranalysdata, det vill säga data från radar och satellit, både inom modellutveckling och inom meteorologiska och klimatologiska analyser.

Gemensam nämnare för många samhällsutmaningar

– Det finns många stora utmaningar i samhället inom klimat, urbanisering, extremväder och luftföroreningar och vi har en gemensam grund i meteorologin. Vi jobbar ofta med känsliga ämnen. Vi vet att dålig luft leder till ökad dödlighet. Värmerelaterade frågor likaså. Extremväder påverkar samhället jättemycket!

– Vi behöver skapa resiliens – ett motståndskraftigt samhälle som klarar en mängd olika påfrestningar. I det kan vi bidra med kunskap, att göra mycket dataanalys och att kommunicera våra resultat.

Internationellt samarbete växlar upp

De modeller som utvecklas på enheten är centrala i arbetet och för den kunskap som produceras – oavsett om det är i form av ett verktyg som kan användas för löpande prognoser eller ett kunskapsunderlag som presenteras i en rapport. Arbetet växlas upp genom internationella projekt och samarbeten och i de konsortier som formas kring de största modellsystemen.

– Att utvecklingsinsatserna kan delas mellan flera parter är en förutsättning för att effektivt kunna erbjuda samhället kraftfulla verktyg. Vi ansvarar för vissa komponenter eller delsystem, i gengäld får vi nytta av allas utveckling.

Det internationella arbetet sker också inom bilaterala projekt, det vill säga projekt mellan två länder i ömsesidigt samarbete.

– Mitt första projekt på SMHI var ett bilateralt samarbete med Brasilien inom luftmiljö, där vi byggde en stark bro mellan länderna genom forskningen. Att jag pratar portugisiska underlättade förstås samarbetet!

– Att hitta en bra balans mellan forskning och att utveckla modeller, att publicera vetenskapligt och samtidigt kommunicera med befolkningen och olika expertgrupper i samhället. Då skapar vi verklig samhällsnytta som gör skillnad, avslutar Jorge Amorim.