GlobAerBiom – Åldrande av partiklar från förbränning av biomassa på global skala: Insikter från moderna satellitdata

Förbränning av biomassa har stora effekter på hälsa, klimat och samhälle globalt. Med hjälp av satellitdata ska forskare nu undersöka hur aerosoler från skogs- och jordbruksbränder sprids och åldras i atmosfären.

Förbränning av biomassa kan vara naturlig (till exempel från skogsbränder) eller antropogen (till exempel från jordbruksbränder, där eld används för att rensa marken på gammalt växtmaterial och ogräs). Egenskaperna hos de aerosoler som bildas vid förbränning av biomassa och hur de åldras beror till exempel på vilken typ av biomassa som förbränns, vilken typ av förbränning det rör sig om och vilka meteorologiska förhållanden som råder.

De nuvarande uppskattningarna av den globala direkta strålningsdrivningen från dessa förbränningsaerosoler varierar från nettokylning till nettouppvärmning i klimatmodeller. Denna stora osäkerhet är en indikation på hur lite vi fortfarande vet om aerosoler från biomassaförbränning och de processer som styr deras åldrande. Skillnad i egenskaper och de olika underliggande atmosfäriska processerna komplicerar den globala bedömningen av aerosolerna. Studier för att utvärdera de moderna satelliternas förmåga att ge ytterligare insikter är därför viktigt.

Projektgenomförande

I det här projektet kommer forskarna att använda globala satellitobservationer av biomassaförbränning från 15 år (2006-2020) och tillhörande aerosoler för att karakterisera hur aerosolernas egenskaper förändras när de sprids över längre avstånd från källan.

De kommer att använda Lagrangianska metoder för att spåra spridningen av aerosolplymer från de globala brännpunkterna och för att sammanföra deras transportvägar med sensordata från satelliter. De kommer att fokusera på att använda moderna satellitsensorer, till exempel aktiva lidarer i rymden, vars potential är kraftigt underutnyttjad för detta ändamål.

Projektet kommer att karakterisera egenskaperna hos åldrade aerosoler från biomassaförbränning och deras känslighet för olika typer av förbränning (glödande vs. flammande) och olika meteorologiska förhållanden. Denna typ av global Lagrangian-analys med hjälp av moderna satellitdata har inte gjorts tidigare.

Målet är också att tillhandahålla en statistisk multivariat databas som kopplar åldrande till olika förhållanden som kan användas för modellutvärderingar. Forskarna kommer ytterligare att undersöka de fördelar som nästa generations lidar ombord på ESA:s EarthCARE-satellit skulle kunna ge för att studera aerosoler från förbränning av biomassa i framtiden.

Projektperiod

1 januari 2024 – 31 december 2026

Projektledare

Manu Thomas

Projektpartner

Samtliga projektdeltagare är från SMHI.

Finansiär

Rymdstyrelsen