Vulkanutbrottet på Tonga märktes i det svenska lufttrycket

Slog det lock i öronen i lördags? Vulkanen Hunga Tonga-Hunga Ha'apais utbrott i lördags märktes i lufttrycksregistreringar runt om i världen. Men om tryckändringarna var så snabba att våra hörselorgan reagerade är tveksamt.

Spontant kanske man kan tro att tryckvågen borde ha nått Sydsverige först. Men om man tittar på en jordglob så ser man att norra Sverige ligger närmare Söderhavet. Därför rörde sig den första tryckvågen från norr mot söder.

Natten mot söndag den 16 januari kom den motsatta delen av vågen som rörde sig från söder mot norr, men den var då lite svagare. Någonstans på klotet bör båda vågorna ha mötts samtidigt med resonansverkan, men jag har än så länge inte sett några uppgifter om detta.

Bilden visar ett diagram med fyra stationer från norr till söder där man kan se hur två tryckvågor passerade Sverige. Den första från norr till söder och den andra i motsatt riktning.
En första tryckvåg från vulkanen Hunga rörde sig från norr till söder under lördagskvällen den 15 januari 2022. En motriktad tryckvåg rörde sig upp över Sverige under natten till söndag. Illustration SMHI Förstora Bild

På bilden ser man att den första tryckvågen kom in i norr strax efter klockan 18.30 på lördagskvällen och nådde Falsterbo vid Skånes sydkust drygt en timme senare. Det ger ungefär en utbredningshastighet motsvarande ljudhastigheten. Även om det nog snarast var en så kallad gravitationsvåg och inte en ljudvåg som orsakade tryckvågen.

Det började som en hastig tryckstegring följt av ett ännu snabbare tryckfall. I Karesuando var det i samband med rekylen ett tryckfall på 1 hPa på 5 minuter och som mest 0,3 hPa under en minut.

I Haparanda sjönk lufttrycket som mest lite drygt 0,4 hPa under en minut mellan 18.50 och 18.51. Det motsvarar den ändring av lufttrycket som man får om man förflyttar sig cirka 4 meter uppåt. Det vill säga om man befinner sig i en mycket långsam hiss, och då får man inga lock i öronen.

Den andra vågen kom in i söder runt klockan 03 natten mot söndag och hade nått upp till Karesuando vid 04.30.

En lycklig tillfällighet är att det vid tillfället var högtrycksrygg i söder och lågtryck i norr, så lufttryckskurvorna är väl åtskilda i diagrammet.

Vad hade hänt om det blivit lufttrycksrekord?

Hur skulle vi hanterat det hela om lufttrycket i utgångsläget legat väldigt nära svenskt rekord för högsta eller lägsta lufttryck, och den här pulsen tillfälligt pressat lufttrycket förbi gällande rekordvärde?

Det finns inget prejudikat i det här fallet. Men eftersom det rör sig om en helt naturlig process så lutar jag åt att vi skulle ha godkänt detta som rekord.

Kommer Hunga att påverka klimatet?

Vad jag förstår har plymen nått cirka 20 kilometers höjd. Då är man uppe i stratosfären även om tropopausen (gränsen mellan troposfären och stratosfären) ligger högre i tropikerna än på våra breddgrader. I synnerhet om plymen nått upp till 30 kilometer som anges i vissa källor.

Men enligt vad jag kunnat läsa mig till är mängden svaveldioxid betydligt lägre än vid exempelvis vulkanen Pinatubos utbrott år 1991. Pinatubo hade en nedkylande effekt globalt under några år. Hur det går med Hunga får experterna räkna på.

Sverker Hellström