De flesta väderintresserade har nog hört att vi berömmer oss av att ha en av världens längsta meteorologiska serier vid Stockholms observatorium. Men vilken är världens allra längsta observationsserie? Svaret på den frågan är inte så självklart och beroende på vilka definitioner man gör.
Nyligen blev Charleston i den amerikanska delstaten South Carolina antagen som Centennial Station av WMO (världsmeteorologiska organisationen). Alltså en station med minst 100 års mätningar och med vissa övriga krav. I Sverige har vi för närvarande tre sådana stationer antagna av WMO, nämligen Stockholm, Hoburg och Bjuröklubb.
Den amerikanska vädertjänsten utropar Charleston till den näst längsta observationsserien i världen efter Peking. Charleston har startår 1738 och Peking 1724. Stockholm nämner de inte.
Mätningar på samma plats hela tiden
Vid Stockholms observatorium finns mätningar sedan 1756 och de har hela tiden utförts vid observatoriet vid Sveavägen. Låt vara att mätningarna flyttats mellan några olika platser inom själva observatorieområdet.
Enligt en historik över mätningarna i Charleston har observationerna där utförts på lite olika håll i staden, och under några perioder i de tidigaste mätningarna är man till och med osäker på den exakta platsen. Först sedan omkring förra sekelskiftet verkar mätningarna ha utförts på ungefär samma plats.
Stationshistorik för Charleston, South Carolina
Om och hur mycket mätningarna i Peking har flyttats genom seklerna har jag inte hittat någon uppgift om.
Startade inte Uppsala redan 1722?
SMHIs digitala meteorologiska arkiv har startår 1722. Detta betingas av att det finns vissa mätningar från Uppsala redan år 1722. Men stationen i Uppsala har genom åren flyttats betydligt mer än den i Stockholm.
Dessutom finns luckor i mätningarna bland annat på 1730-talet. För att få en sammanhängande serie har man kompletterat med mätningar från Risinge, som inte ens ligger i Uppland utan i Östergötland.
Stationshistorik för Uppsala (engeska)
Det är alltså en hel del trixande för att få en serie i Uppsala som sträcker sig tillbaks till 1722. Men kanske är det trixande även för att få serier på andra håll i världen att gå tillbaks till 1700-talet. Det är inte alltid det framgår så tydligt.
Objektiva jämförelser av äldre stationsserier
Någon helt förutsättningslös och objektiv jämförelse av olika äldre stationsseriers historia och egenskaper har mig veterligt inte utförts.
Av de totalt 234 stationer som hittills antagits av WMO som Centennial Stations har tio stycken startår på 1700-talet. Sannolikt finns ytterligare ett antal stationsserier som på ena eller andra sättet kan förlängas tillbaks till 1700-talet.
Det finns ett antal frågeställningar när man ska värdera en stationsserie. Här är några sådana punkter och det går säkert att hitta fler.
- Startår - När utfördes den allra första mätningen? Det är förstås en fundamental egenskap i sammanhanget.
- Har mätningarna pågått oavbrutet alltsedan starten? Om inte hur långa är avbrotten?
- Om det finns avbrott i serien har dessa då lämnats som luckor eller har man kompletterat serien med hjälp av grannstationer? Vilka är i så fall dessa stationer? (Jämför Uppsala på 1730-talet).
- Har mätplatsen flyttats genom åren? I så fall hur ofta och hur långt?
- Finns dokumentation över ändrade mätplatser, observationsrutiner och instrumentering?
- Finns hela observationsserien bevarad i form av originaldata, eller i vissa fall endast medelvärden eller månadsvärden?
- Är hela observationsserien allmänt tillgänglig i tryckt eller digital form?
Som synes finns en hel del att göra för den som vill fördjupa sig i ämnet.
Sverker Hellström