Vi får ibland frågan varför regnet har en tendens att upplösas innan det når fram till den plats man själv befinner sig på. Jag antar att det då främst är radarbilder man studerat.
Jag vill minnas att jag först fick frågan från någon som var bosatt i sydostligaste hörnet av Götaland. Då reagerade jag inte så mycket på det eftersom det är en del av landet som i vissa väderlägen är mycket torr. Vid en del lokaler troligen till och med torrare än vad observationer och prognosmodeller antyder.
Men sedan kom liknande frågor från västkusten, Stockholmsområdet och andra ställen. Då började jag ana oråd. Det här kan ju inte gälla generellt. Då skulle det ju aldrig regna i Sverige! Det måste finnas en annan förklaring.
Tekniken sätter begränsningar
Det finns en del fallgropar när man studerar radarbilder. Det är dels en del radartekniska sådana.
Om ett nederbördsområde befinner sig på lite större avstånd kan det vara så att radarstrålarna träffar nederbördspartiklar på höjd. Dessa kan då helt eller delvis ha avdunstat innan de når marken.
Speciellt vintertid händer det att det kan snöa ur moln med ganska låga molntoppar. Då kan radarstrålarna passera ovanför molnet.
Men jag tänkte inte ägna mig åt dessa fenomen så mycket utan koncentrera mig på egenskaper hos nederbörden som sådan.
Enskilda nederbördsceller är kortlivade
Man brukar säga att livslängden hos en enskild cell i ett bymoln är omkring en halvtimme. Sedan är det nya celler som växer till och efterhand dör ut.
Radarbilderna visar ett nederbördsområde på väg in över västra Svealand på morgonen den 18 november 2020. Vi kan se att nederbördsområdet sprider sig österut. Men trots att det bara skiljer 15 minuter mellan bilderna så ser vi att den småskaliga strukturen hos radarekona ändrats en hel del.
Så om man tar sikte på ett enskilt radareko och tror sig kunna följa det ända fram till sin egen plats, så är det dömt att misslyckas. Däremot är radarn ett utmärkt hjälpmedel för att följa det område där regn och skurar bildas.
Det är inte som att följa ett flygplan på radar. Flygplanet ändrar ju varken form eller storlek under sin färd.
När jag har fått den här typen av frågor brukar jag avsluta med att säga att förr eller senare kommer det en störtskur även hos dig. Det garanterar jag. Men då kan den ha bildats mer eller mindre på plats och man hinner kanske knappt upptäcka den på radarn.
Sverker Hellström