Förra fredagen, den 15 februari, kunde vi börja vänta in den meteorologiska våren. För de stationer som från och med detta datum haft sju dygn i rad med dygnsmedeltemperatur över 0°C anser vi att den meteorologiska våren anlänt den 15 februari, vilket är det tidigaste möjliga datumet enligt vår definition.
Jag skrev ett inlägg om det här förra fredagen och nu kan det vara lämpligt att göra en uppföljning och se hur det har gått. Precis som jag misstänkte förra veckan så kom ett par tillfälliga kalluftsutbrott att grusa förhoppningen om en så tidig vår. Det gäller i alla fall i mellersta och nordligaste Sverige.
I stora drag följde väderutvecklingen det som prognoserna förutspådde förra fredagen. Det började rejält milt med vårtemperaturer över nästan hela Sverige den 15 februari. I Ljusnedal i Härjedalen slogs till och med nytt värmerekord för februari med 9,9°. Det gamla var 9,7° från februari 1961. Storlien/Storvallen hade samtidigt 7,2°, vilket är det högsta i Storlien sedan februari 1961 när det var 7,8° varmt.
Senare under natten mot den 16 februari noterades värmerekord för stationsserien Hemavan/Tärnaby. Vid Hemavan flygplats nådde då temperaturen kortvarigt 8,3°, vilket var en rejäl putsning av det gamla februarirekordet på 6,5° som stått sig ända sedan år 1926.
Julia rörde om i lufthavet
Sedan kom stormen Julia och rörde om ordentligt i vädergrytorna. När stormlågtrycket dragit bort österut så svepte kallare luft ner över landet. Det innebar för norra Sveriges del att sviten med vårtemperaturer bröts redan efter något dygn.
I Götaland, södra Svealand och lokalt längs Norrlandskusten låg dock dygnsmedeltemperaturen fortfarande på plussidan. Sedan följde ett nytt lågtryck som pumpade in mild luft över landet. Med denna återgång till mildare väder så fanns det ändå goda möjligheter för att våren skulle kunna få sina stipulerade sju dygn med dygnsmedel över noll.
Ny portion kalluft
Detta lågtryck drog bort på ungefär samma bana som Julia följt av ett nytt nersvep av kallare luft över landet. I norr växte det in ett högtryck och det blev rejält kallt. Vittangi hade -34,7° den 21 februari, vilket är den lägsta temperaturen i landet sedan den 6 februari.
Kalluften svepte ner lite längre över landet än förra gången, vilket innebar att många orter som haft vårtemperaturer i sex dygn, nu föll på upploppet och sprack på det sjunde och avgörande dygnet.
I västra och södra Götaland fick man dock sina sju dygn i rad med dygnsmedeltemperatur över 0°C. Det räcker för den meteorologiska våren, som alltså anses ha anlänt till det här området det första av dessa sju dygn, det vill säga den 15 februari.
För övriga platser är det bara att börja om från början och hoppas på bättre lycka nästa gång.
För Hoburgs del krävdes nästan målfoto
För Hoburg på sydligaste Gotland krävdes nästan målfoto för att avgöra om man kommit upp i erforderliga sju dygn eller inte.
Temperaturdygnet räknas mellan klockan 19 och 19 och det var i den allra sista timmen det sjunde dygnet som vårsviten spräcktes i Hoburg. Där sjönk temperaturen från -0,3° till -1,1° mellan klockan 18 och 19 i går kväll den 21 februari och det blev avgörande.
Om vi tittar på minutdata över temperaturen i Hoburg så ser vi att det sprack klockan 18.40 när det bara återstod 20 minuter av sjudygnsperioden.
Hoburg har nu hamnat i det märkliga tillståndet att man där varken har höst, vinter eller vår, det vill säga obestämd årstid.
Följ vårens ankomst med SMHIs årstidskarta.
Om meteorologiska våren i Kunskapsbanken på smhi.se.
Sverker Hellström