Vad skiljer en orkan från en tyfon?

I början av september drabbade orkanen Dorian  Bahamas och under gångna helgen drog tyfonen Hagibis in över Japan. Båda orsakade enorm förödelse och förluster i människoliv.

Tidigare blogginlägg om Dorian

Tidigare blogginlägg om Hagibis

Men vad skiljer då en orkan från en tyfon? I fysikalisk mening är svaret: ingenting. Det handlar helt enkelt om olika namn på samma sak, beroende på var i världen de uppträder.

På Nordatlanten samt på de centrala och östra delarna av norra Stilla havet talar man om orkaner, på nordvästra Stilla havet kallas dessa oväder för tyfoner. Men på sydvästra Stilla havet och på sydöstra Indiska oceanen används oftast begreppet ”severe tropical cyclone”, på norra Indiska oceanen ”very severe cyclonic storm” och på sydvästra Indiska oceanen kort och gott ”tropical cyclone”.

Bildningsområden för orkaner
Bildningsområden för orkaner Illustration SMHI Förstora Bild

För att förvirra begreppen ytterligare är ”tropisk cyklon” även ett samlingsnamn för fenomenet i en vidare bemärkelse, dvs på samtliga icke frontbundna cykloner (även sådana som inte når orkanstyrka i vindarna) som bildas över varma tropiska hav. Till skillnad från de flesta av de lågtryck som passerar över oss i Skandinavien hämtar dessa sin energi just ur det varma havsvattnet och inte från temperaturskillnaden mellan olika luftmassor.

Kärt barn har många namn heter det ju.

Klasser

Nåväl, det vi här i Sverige oftast hör talas om är väl ändå orkan eller tyfon och som tur är råder det i varje fall överensstämmelse om vilken vindstyrka man minst måste uppnå för att man ska kunna använda dessa beteckningar, nämligen 33 m/s (eller 32,7 m/s mera precist). Orkanerna delas i in i fem olika klasser enligt den s.k. Saffir-Simpson-skalan:

Kategori 1: 33-42 m/s
Kategori 2: 43-49 m/s
Kategori 3: 50-58 m/s
Kategori 4: 59-69 m/s
Kategori 5: ≥ 70 m/s

Vad gäller tyfonerna förekommer rätt ofta begreppet supertyfon och Hagibis var just en sådan. Namnet ingår i den skala som Hong Kong Observatory använder:

Tyfon: 33-41 m/s
Allvarlig (severe) tyfon: 42-50 m/s
Supertyfon: ≥ 51 m/s

Men Japanska vädertjänsten verkar använda andra namn och något annorlunda vindstyrkor:

Tyfon: 33-43 m/s
Mycket stark (very strong) tyfon: 44-53 m/s
Våldsam (violent) tyfon: ≥ 54 m/s

Det ska dock påpekas att det mellan väderinstituten råder lite olika definitioner på medelvinden, så ovanstående skalor är inte helt jämförbara rakt av. Här i Sverige mäter vi medelvinden under 10 minuter.

Tittar man på resten av världen blir floran av orkanskalor ännu rikare och det är lätt att här bli en smula förvirrad.

Den tropiska cyklonfamiljen

Nu ingår orkanerna, tyfonerna eller vad man nu kallar dem i en familj som även har svagare medlemmar. Dessa har också namn och kan med tiden uppgraderas till orkaner eller tyfoner om de fördjupas tillräckligt.

Det börjar med vad man kallar en tropisk störning (disturbance), ett område med synbarligen organiserad konvektion som ej är knuten till någon front. Det har inga kraftiga vindar och inget slutet isobarfält.

Finns en eller flera slutna isobarer och en roterande cirkulation vid ytan börjar man tala om tropisk ”depression”, vilket man väl kan översätta med fördjupning eller helt enkelt lågtryck.

Blir medelvinden högre än 17 m/s kallas företeelsen för tropisk storm. Når vindstyrkan sedan 33 m/s blir det en orkan/tyfon av det hela.

Orkansäsongen

Dessa tropiska oväder bildas typiskt under sommar och höst då havsvattnet är som varmast. Men brukar rent av ange specifika datum då orkansäsongen ”inleds” respektive ”avslutas”. För Nordatlantens del löper säsongen från den 1 juni till den 30 november. Tyvärr vet orkanerna inte om detta, så av och till dyker de upp både före och efter den påbjudna perioden.

Lars Knutsson