Vad är stationsföljning?

För många platser i Sverige finns inte en lång, obruten och homogen mätserie att tillgå. Lokal väderstatistik är ändå något mycket efterfrågat och för att kunna erbjuda detta försöker vi på bästa sätt koppla ihop närliggande och jämförbara stationsserier.

Detta kallar vi för stationsföljning eller stationskoppling. Det kan göras på lite olika sätt och kan ibland orsaka en del huvudbry både hos meteorologer och andra väderintresserade. Det viktigaste är att det görs konsekvent.

För att råda bot på eventuell förvirring har vi skapat en artikel i Kunskapsbanken där vi förklarar begreppen och där man kan ladda ner de stationskopplingar som är gjorda för de 100 stationsserier som publiceras i våra översikter i Månadens väder. Våra allra längsta mätserier finns med bland dessa 100 stationer.

Vad är stationsföljning?

Många komplikationer

Om man exempelvis vill veta värmerekordet för en plats så kan man börja med att undersöka om det finns en aktiv väderstation på platsen. Sedan kontrollerar man vilket stationsnummer den stationen har och söker fram den allra högsta temperaturen för det stationsnumret.

För vissa obrutna stationsserier har det aldrig skett någon ändring i stationsnummer och då är man i mål. Men det är nästan mer regel än undantag att man måste göra åtminstone någon koppling av olika stationer när det börjar handla om de längre mätserierna.

Bilden visar en tidslinje för Göteborg som är en stationsserie.med mer komplicerad stationsföljning.
Tidslinje för stationen Göteborg som har en mer komplicerad stationsföljning sedan starten 1859. Den här stationsföljningen avser temperatur. För nederbörd är stationsföljningen något annorlunda. Illustration SMHI Förstora Bild

Det här tidsdiagrammet illustrerar stationsföljning för temperatur i Göteborg. Den innehåller flera stationskopplingar, men det finns stationsserier som är ännu mer komplicerade.

Vi ser att Säve flygplats har använts för att fylla en lucka mellan 1976 och 1983 samt några kortare luckor på 1990-talet. Men som framgår av diagrammet hade ett alternativ varit att utnyttja Säve för hela dess period 1944-2006. Det illustrerar att det kan finnas flera sätt att realisera en sammanhängande stationsserie och det ena är inte självklart mer rätt än det andra. Huvudsaken är att man är konsekvent.

Huvudprincipen är att vi följer den nuvarande stationen så långt tillbaka som möjligt. Därefter kopplar vi på med en annan äldre stationsserie. Men om stationsserierna har överlappat i tiden kan det bli vissa knepigheter.

Många av de allra äldsta stationsserierna startade runt år 1860 med en stationsplacering inne i städerna. Stadens telegrafstation var ett ganska vanligt val av placering. I mitten av 1900-talet etablerades flygplatser kring många svenska städer och vanligtvis utfördes väderobservationer även där.

Så länge som stationen inne i staden var igång fanns ingen anledning att inte betrakta den som huvudstation för den historiska statistiken. Men under senare delen av 1900-talet stängdes flera av innerstadsstationerna medan observationer vid flygplatserna fortgått.

Enligt principen att följa nuvarande station så långt tillbaka som möjligt, så ligger då flygplatsens observationer som grund för statistiken under den överlappande tidsperioden.

När det gäller rekord för exempelvis en stad så kunde man tänka sig att basera detta på samtliga stationer som vid ett visst tillfälle ligger i staden och dess närområde. Vi har ändå som princip att en mätserie vid en given tidpunkt endast består av en mätpunkt. Dessutom kan det vara en diskussionsfråga var man egentligen vill dra den geografiska gränsen för en viss ort.

När det gäller hela Sverige samt olika landsdelar och landskap finns däremot givna gränser. Ett väderrekord baseras då på samtliga stationer som någonsin varit i drift inom området. Det må så vara en station med bara några enstaka års mätningar på 1800-talet och som ingen hört talas om sedan dess.

Ett knepigt fall som ligger rätt nära i tiden är det kraftiga regnet över Gävle i augusti 2021. Där finns en manuell klimatstation i Gävle-Åbyggeby som representerar den långa stationsserien för Gävle vad gäller nederbörd. Där finns även automatstationen Gävle A som representerar den långa stationsserien för temperatur.

Vanligtvis rapporterar den manuella klimatstationen lite mer nederbörd, men i det här fallet var det automatstationen som fick mest med 161,6 mm den 17 augusti 2021. Det blev då rekord för landskapet Gästrikland men inte rekord för stationsserien i Gävle!

Sverker Hellström