Skottdagen, den 29 februari, inträffar i regel endast vart fjärde år. I det här inlägget gör vi liten historisk tillbakablick över skottdagens extremer. Utifrån de digitaliserade data som i större mängd finns i SMHIs databas från 1951 och framåt har 17 skottdagar förflutit. Något fler, 39 stycken, blir det för de stationer som började sina mätningar från 1860 och framåt. I Stockholm där temperaturmätningar finns från 1756 och framåt har 64 skottdagar inträffat.
Sedan jag skrev om skottdagsextremerna förra gången på bloggen, 2016, har vi fått in betydligt fler digitaliserade data. Förändringen som skett är att skottdagens lägsta temperatur för de olika landsändarna nu fått nya "ledare". Då vi även fortsättningsvis kommer att få in fler data i våra system blir det intressant att se ifall vi får några nya skottdagsextremer till nästa uppdatering av det här inlägget vilket blir 2024. Utifrån de digitaliserade data som finns idag finns följande väderextremer för skottdagen:
Maximitemperatur:
Götaland: 15,1° Erikstad-Bergarud i Dalsland 2012
Svealand: 13,5° Skeppmora i Dalarna 2012
Södra Norrland: 11,4° Gävle i Gästrikland 2012
Norra Norrland: 8,4° Kvikkjokk i Lappland 1968
Minimitemperatur:
Götaland: -25,0° Flahult i Småland 1904
Svealand: -33,0° Särna i Dalarna 1924
Södra Norrland: -39,2° Ljusnedal i Härjedalen 1940
Norra Norrland: -36,7° Suddesjaur 1960 och Nedre Soppero 2004, båda i Lappland
Nederbörd:
Götaland: 30,4 mm Dingle i Bohuslän 2000
Svealand: 20,0 mm Djurskog i Värmland 2000
Södra Norrland: 36,2 mm Edevik i Jämtland 1984
Norra Norrland: 42,5 mm Jiltjaur i Lappland 1988
Snödjup:
Götaland: 71 cm Långhult i Småland 1980
Svealand: 140 cm Gördalen i Dalarna 1988
Södra Norrland: 250 cm Baksjönäset i Jämtland 1976
Norra Norrland: 200 cm Katterjåkk i Lappland 2000
Skottdagsextremer för Lund, Stockholm, Härnösand, Kvikkjokk-Årrenjarka samt Karesuando
Att gå igenom samtliga stationer med minst 100-åriga mätserier för att få fram respektive stations extremvärden för skottdagen den 29 februari skulle ta alldeles för lång tid. Istället har jag här sammanställt temperaturens extremvärden för fem stationer utspridda över landet.
Vid Lund där mätningar med maximi- och minimitermometer pågått sedan 1881 är extremvärdena av gammalt datum. Den högsta temperaturen på 9,8° inträffade 1912. Nästan lika varmt var det exakt 100 år senare då staden kom upp i 9,2° år 2012. Den kallaste skottdagen inföll 1924 då kvicksilvret sjönk till -11,7°. Regelbundna snödjupsmätningar i Sverige inleddes inte förrän 1904. Dessförinnan fanns endast sporadiska mätningar. Dock rapporterades ett snödjup på 21 cm i Lund på skottdagen anno 1888 vilket faktiskt är det största snödjupet som observerats där under en skottdag.
För Stockholms del är skottdagens maximitemperatur på 11,6° istället av färskt datum och skedde 2012 medan det näst högsta värdet på 8,5° uppmättes 1920. Värt att notera är att värdet från 2012 inte var långt från Stockholms absoluta februarirekord på 12,2° från 1990. Den lägsta skottdagstemperaturen härrör ända från 1808 då det var hela -26,0° på morgonen. Den näst lägsta temperaturen är 1844 då det var -18,1°. Den lägsta temperaturen som uppmätts på skottdagen sedan man införde maximi- och minimitermometer år 1859 är -15,0° från 1892.
I Härnösand var det hela -25,6° på skottdagens morgon 1876. Dock utfördes inga mätningar med maximi- eller minimitermometer vid den tiden. Dessa kom igång först år 1879. Även för Härnösands del är det skottdagen 2012 med sina 9,2° som är den allra varmaste som observerats där.
Kvikkjokk-Årrenjarkas lägsta skottdagstemperatur är från 1904 då det var -32,5° där. Den allra varmaste skottdagen inträffade 1968 då man kom upp i vårlika 8,4° vilket inte är långt från februarirekordet på 9,0° från 1976. Mätningar av maximitemperaturen saknades dock och kom inte igång förrän år 1917. Ett verkligt imponerande snödjup på 130 cm uppmättes där på skottdagen 1908.
Karesuandos skottdagsextremer är precis som för Kvikkjokk-Årrenjarkas från 1904 samt 1968. Vid det förstnämnda årtalet uppmättes -34,0°. Nästan lika kallt var det där 100 år senare. På skottdagen 2004 uppmättes en minimitemperatur på -33,6°. Den varmaste skottdagen inföll 1968 då temperaturen kom upp i 3,3°. Maximi- och minimivärden finns från 1883 och framåt.
Två stationer med februarirekord på skottdagen
Av de stationer som ingår i månadens väder och vatten och har minst 50 års mätningar finns det faktiskt två stationer där februarirekordet uppmätts på skottdagen. Dessa stationer är Malung (startår 1916) i Dalarna där man 2012 kom upp i 11,1° och Höglekardalen (startår 1962) i Jämtland där det var 8,2° år 1968.
Allmän kuriosa om skottdagen
Den uppmärksamme läsaren noterar att det i ingressen står att skottdagen "i regel infaller vart fjärde år". Detta beror på att det vid århundraden som icke är delbara med 400 inte har någon skottdag. Till exempel kommer varken år 2100, 2200 eller 2300 att ha någon skottdag. Däremot hade år 2000 en skottdag just för att det året var delbart med 400. Även år 2400 kommer att ha en skottdag.
Vår äldsta mätserie är från Uppsala där vissa mätningar inleddes år 1722. Vid den tidpunkten använde sig Sverige av den julianska kalendern. Först år 1753 övergick Sverige till den gregorianska kalendern. I samband med en kalenderreform år 1700 planerade man en smidig övergång till den gregorianska kalendern genom att ta bort skottdagarna från år 1700 fram till 1740. Emellertid glömdes reformen bort då det stora nordiska kriget (1700-1721) bröt ut och både 1704 och 1708 fanns skottdagen med i almanackan. År 1712, då pesten, enligt uppgift mycket tack vare svenska myndigheters valhänta hantering av densamma, härjade i Sverige för fullt, bestämde dåvarande konungen Karl XII om en återgång till den julianska kalendern vilket skulle ske genom att man 1712 inte bara hade en utan två skottdagar. Således kom det sig att Sverige som enda land i världshistorien haft den 30 februari i sin kalender. Då Finland under den här tiden var en del av Sverige fick de också uppleva den 30 februari.