Vissa värden finns bokstavligt talat ristade i sten. Människorna som skapade de första markeringarna är sedan länge borta, men stenarna finns kvar och berättar om tidigare flöden. På SMHI mäts vattennivå och vattenföring och tidsserierna lagras i databaser. Frågan är vilka som kommer vara längst?
Det är inte så exotiskt att lagra information i databaser längre. Något charmigare är att lagra värdena på plats, detta görs vid till exempel vid Faluån och i Färila. Vid Faluån har årtalen med högflöden skrivits på en husgrund i sten. Det är en diger om än gles tidsserie som skapats.
I Färila används ett klippblock för att beskriva vårfloden. Intressant är också att man använt runskrift för att förmedla sitt budskap. Stenen ligger vid Ljusnan, nedströms Henriksforsen vid Färila. Text och innehåll beskrivs mer i Runskrift avslöjar vårflod.
Hungerstenar
Inte bara högflöden ristas i sten. Så kallade hungerstenar ligger vanligtvis under vattenytan men vid lågflöden dyker de upp och vittnar om tidigare torrår. Enligt Svenska Akademins Ordbok (SAOB) beskrivs hungerstenar som ”sten i insjö som i regeln ligger djupt under vattenytan, men stundom vid torka träder i dagen, vilket senare enl. gammal folktro utgör ett förebud till oår”.
Dela dina bidrag med oss!
Känner du till någon plats vid en älv eller bäck där vattennivåer ristats i sten eller husgrunder? Det vore intressant att se. Dela gärna!
Nyfikna hälsningar,
//Åsa Johnsen och Katarina Stensen