Nya värmerekord har slagits - men varför?

Under onsdagen den 25 juli hade flera stationer den högsta temperaturen sedan åtminstone 1990-talet. I dag torsdag ser det ut att kunna bli ännu lite varmare. Många frågar sig vad värmen beror på?

Ett urval värmenoteringar från onsdagen den 25 juli 2018

Helsingborg rapporterade 32,6°, vilket är rekord sedan mätningar började 1949. Tidigare högsta var 32,5° den 9 augusti 1975.

Växjö hade med 33,5° den högsta julitemperaturen sedan mätningar började 1859. Tidigare högsta i juli var 32,9° den 27 juli 1994

Malmö hade med 33,2° den tangerat högsta julitemperaturen sedan mätningar inleddes 1917. Lika varmt i juli var det den 26 juli 1994.

Varför har det varit så varmt denna sommar?

Många har kanske väntat sig att vi ska ge ett bestämd besked och peka på isutbredningen i Arktis, havsströmmar i Nordatlanten, förhållandena i tropikerna och så vidare.

Men om det varit så enkelt så hade det legat nära till hands att vi kunnat förutse den här sommarens väder långt i förväg. Men det kunde vi inte. Tidigt i våras när kylan fortfarande höll greppet om Sverige var det ingen som hade en aning om att det skulle slå om till så här varmt väder.

Vi får i stället nöja oss med att peka på lufttrycksfördelningen och luftströmmar som gett oss ständigt återkommande högtryckslägen och införsel av varma luftmassor. Men varför det blivit så kan verka slumpmässigt. Orsakssambanden är komplicerade och väderläget svårt att överblicka i alla sina detaljer, vilket omöjliggör längre säkra prognoser.

Skillnader i luftströmmarna påverkar temperaturfördelningen

I maj i år var det en typisk blockeringssituation över Skandinavien med lågtryck som tvingades norrut mot Island och Ishavet, eller söderut mot Iberiska halvön. Hela Skandinavien och Atlanten norr om Island fick då varmare eller mycket varmare än normalt. Över Iberiska halvön var det däremot på sina håll lite lägre temperatur än normalt.

Höjdströmning i maj 2018
Strömningsmönster typiskt för det i maj 2018. Högre lufttryck än normalt markeras med rött. Källa: European temperature responses to blocking and ridge regional patterns Förstora Bild
Global temperaturanomali (vänster bild) i maj 2018 samt för Europa (höger bild).
Global temperaturanomali (vänster bild) i maj 2018 samt för Europa (höger bild). Avvikelserna avser normalperioden 1981-2010. Källa: ECMWF, Copernicus Climate Change Service. Förstora Bild

.

I juni var det en mer genomströmmad vädersituation med högtrycksrygg upp över kontinenten. Då var det främst sydligaste Sverige som fick mycket varmt.

Höjdströmning i juni 2018
Strömningsmönster typiskt för det i juni 2018. Högre lufttryck än normalt markeras med rött. Källa: European temperature responses to blocking and ridge regional patterns Förstora Bild
Global temperaturanomali i juni 2018
Global temperaturanomali (vänster bild) i juni 2018 samt för Europa (höger bild). Avvikelserna avser normalperioden 1981-2010. Källa: ECMWF, Copernicus Climate Change Service. Förstora Bild

.

Strömningen nu under juli har påmint om den i maj, men den har inte varit fullt lika blockerad.

Mer att läsa finns i till exempel den här artikeln.

European temperature responses to blocking and ridge regional patterns

Sverker Hellström