Den 21 augusti satte man i Norge nytt rekord för största regnmängd under en timme med 64,4 mm i Sandefjord-Gjekstad. Det föranleder mig att reflektera över skillnader och likheter mellan det svenska och norska nederbördsklimatet.
Det var i samband med ett aktivt frontsystem med regn och åska som ett band med mycket kraftigt och intensivt regn berörde kustområdet väster om Oslofjorden. Värdet på bilden med 63,4 mm i Sandefjord-Gjekstad har tydligen senare korrigerats uppåt till 64,4 mm.
I Norge regnar det ofta och länge
Detta omdöme gäller främst för det norska Vestlandet. När det gäller rekord för största årsnederbörd och största månadsnederbörd finns det ingen svensk station som är ens i närheten av kunna ta upp kampen.
Årsnederbörd
Det norska rekordet för största årsnederbörd är 5595,9 mm i Brekke år 1990. Det ska jämföras med vårt svenska årsrekord på 1865,9 mm i Mollsjönäs i Västergötland år 2008.
Månadsnederbörd
Det mesta som fallit under en kalendermånad i Norge är 1189,5 mm i Grøndalen (Flora) i januari 1989. Det svenska rekordet är från samma månad med 429,0 mm i Jormlien i Jämtland.
I de östra delarna av Sverige har de allra flesta stationer inte haft en nederbördsmängd över 1000 mm ens under ett helt år.
På kortare tidsskalor närmar sig nederbördsklimaten
Om vi tittar på kortare tidsskalor så minskar skillnaden mellan de svenska och norska nederbördsrekorden.
Det förklaras delvis av att det är olika processer som ligger bakom de extrema tillfällena. Rekord över månader och år skapas till stor del av många och långvariga regn, medan det på de korta tidsskalorna ofta är ytterst intensiva regn i samband med åskskurar.
Dygnsnederbörd
Det norska rekordet för största dygnsnederbörd är 229,6 mm i Indre Matre den 26 november 1940. Det svenska rekordet är 198,0 mm i Fagerheden i Norrbotten den 28 juli 1997.
Om vi även räknar in svenska privata mätningar så finns det några som ligger högre än det norska rekordet (å andra sidan finns kanske även norska sådana).
En timme
Låt oss slutligen jämföra det nya norska rekordet på 64,4 mm på en timme med motsvarande svenska rekord. Det svenska rekordet är likvärdigt eller beroende på hur man räknar till och med avgjort högre.
De automatstationer som SMHI installerade i mitten av 1990-talet rapporterar nederbörd vid varje hel timme. Den största entimmesnederbörden rapporterad på så sätt är 61,5 mm i Daglösen i Värmland mellan klockan 15 och 16 den 5 juli 2000.
Men som komplement rapporteras även nederbörden för varje kvart. Om man väljer en optimal kombination av fyra kvartsvärden får vi vid samma tillfälle i Daglösen en mängd på 81,3 mm mellan klockan 14.30 och 15.30.
Förutom SMHIs egna mätningar finns en mängd externa nederbördsmätningar vid exempelvis kommuner. Dessa väntar dock helt eller delvis på att undersökas.
Uppsala den 17 augusti 1997
En extern mätare som nära anknyter till det officiella nätet är den automatiska nederbördsmätare som under en lång följd av år funnits vid Uppsala universitet.
Den 17 augusti 1997 berördes Uppsala av ett skyfall som knappast glöms av den som upplevde det. Den automatiska nederbördsmätaren gav ännu något högre värde initialt, men genom jämförelse med den manuella nederbördsmätningen fick man korrigerat 86,3 mm mellan klockan 16 och 17.
Andra informationskällor
Vanligtvis rapporterar en manuell observatör nederbörd endast över 12 eller 24 timmar. Men observatören kan ha kommenterat att nederbörden i huvudsak fallit under en kort tidsperiod.
Om vi även räknar in sådana observationer kan vi få fram mycket stora mängder över en timme eller kortare tid.
Vi kan ta ett mycket gammalt exempel från den 1 juni 1897. Från Skänninge i Östergötland rapporterades då 110,8 mm och observatören angav att nederbörden fallit under endast en halvtimme.
Sverker Hellström