Av och till under sensommaren och hösten har det i franska medier varit tal om ett väderfenomen man kallar ”Épisode Cévenol”, som medför stora nederbördsmängder och ofta svåra översvämningar. Ibland används begreppet lite slarvigt för att beteckna varje skyfallsliknande händelse i södra Frankrike, men fenomenet avser egentligen en någorlunda väldefinierad vädersituation.
Å andra sidan begränsas det inte bara till Cevennerna (”Cévenol” är adjektivformen av namnet på bergskedjan ”Les Cévennes”), utan det kan mycket väl uppträda även vid andra bergsmassiv runt Medelhavet, som Pyrenéerna, Alperna och de korsikanska bergen. Den franska vädertjänsten Météo-France verkar för övrigt föredra att undvika benämningen ”Cévenol” för att i stället tala om en ”Èpisode méditerranéen” = ”Medelhavsepisod”.
Men visst stämmer det att företeelsen är ganska vanlig vid just Cevennerna. Denna bergskedja ligger i södra Frankrike och omfattar delar av departementen Ardèche, Gard, Hérault och Lozère. Dess sydsida sluttar ganska brant och gynnar den form av nederbördsbildning som går under namnet orografisk hävning. Denna uppstår när vindar för in fuktig luft mot ett berg. Luften tvingas då att stiga, den avkyls, vattenångan kondenserar, moln bildas och till slut också nederbörd.
Höstfenomen
Fenomenet dyker upp företrädesvis på hösten. Vattnet i Medelhavet har då värmts upp under sommaren och avger stora kvantiteter vattenånga. (Så har inte minst i år varit fallet, för till skillnad från den svenska sommaren var sommaren i Sydeuropa rejält varm.) Samtidigt börjar lite svalare luft att röra sig ned över kontinenten från Nordeuropa. Om då ett lågtryck etablerar sig över Iberiska halvön eller i dess närhet får vi – eftersom vindarna på norra halvklotet blåser motsols runt lågtrycken – en sydlig vind över den västra delen av Medelhavet.
Den varma och fuktiga havsluften strömmar då från Golfe du Lion (bukten mellan Marseille och Perpignan) in över den franska sydkusten, och efter några mil stöter den på Cevennernas branta relief. Som redan nämnts kyls luften av då den pressas upp för bergssidan, den kommer även i kontakt med betydligt kallare luft på höga altituder och instabilitet uppstår med kraftigt regn och ofta inslag av åska.
Regnet kan ibland pågå i flera dagar, och då det blir mer eller mindre stationärt faller nederbörden på en relativt liten yta, varför nivån i vattendragen kan stiga mycket snabbt och kraftiga översvämningar och även jordskred kan uppstå. Vid ett tillfälle 2002 föll det i Anduze i departementet Gard 687 mm på tjugofyra timmar, vilket är mer än det faller i Paris på ett helt år, och 24 personer omkom.
För övrigt är orografisk hävning verkligen inte något specifikt för just Medelhavet; sådan förekommer i hela världen. Den skandinaviska bergskedjan är ett mycket bra exempel. Och då merparten av nederbördsområdena kommer in över Skandinavien västerifrån blir nederbördsmängderna oftast större på den norska sidan av Skanderna.