I går torsdag den 15 juni rapporterade Katterjåkk 51 cm i snödjup. Under fredagen var det rapporterade snödjupet 0 cm. När 51 cm smälter av på bara ett dygn så borde det leda till en häftig vårflod, åtminstone i omgivningarna kring Katterjåkk. Eller kan det finnas en hake?
En snödjupsrapport innehåller normalt inte bara uppgift om snödjupet som sådant, utan också en beskrivning av markytans tillstånd. Det är fyra olika stadier som brukar förkortas S, SB, BS och B.
Att S står för att marken är helt snötäckt, och att B står för barmark är rätt självförklarande. Men de två mellantillstånden kan orsaka förvirring.
SB står för att marken är till mer än hälften men inte helt snötäckt. Då rapporteras medeldjupet av den kvarvarande snön.
BS står för att marken delvis men till mindre än hälften är snötäckt. Då brukar snödjupet sättas till noll, antingen av observatören direkt eller i efterhand av SMHI.
Det var precis detta som skedde i Katterjåkk det senaste dygnet. Markytans tillstånd gick från SB till BS men det var bara på papperet det ser ut som en kraftig snösmältning.
Lätt puder kan ge kraftig snödjupsökning (!)
Jag vet inte om det här rapporteringssystemet är helt optimalt. Men det är så det är gjort sedan länge och vi klimatologer ändrar ogärna på invanda begrepp.
Den största snödjupsminskning vi kan hitta i våra arkiv är 90 cm på ett dygn och den orsakades av just det här fenomenet. Det var Vuoddas, på gränsen mellan Lappland och Norrbotten, som rapporterade S 90 cm den 30 april 1973 och BS den 1 maj.
Man kan även tänka sig det omvända. Det kanske ligger kvar några rätt tjocka snöfläckar, men till mer än hälften är det barmark. Så faller det ett tunt lager snö och vips är marken helt snötäckt. De tjocka snöfläckarna drar upp medelsnödjupet och det kan falskeligen se ut som en betydande mängd nysnö.