Fredagen den 24 och lördagen den 25 februari meddelade SMHI att det förelåg risk för gräsbrand i en stor del av Götaland och därmed kom årets gräsbrandsrisk en dag tidigare än under 2016. Och den är för övrigt den tidigaste utfärdade risken på hela 2000-talet. Vår bevakning av gräsbrandsrisken börjar dock redan den 1 februari och de brandriskmodeller vi använder av oss körs numera året runt.
Kartor över brandrisken
Brandriskprognoserna grundas på flera olika beräkningsmetoder som utvecklats på SMHI i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB. Dagliga beräkningar av risken för gräsbrand redovisas i form av kartor på vår hemsida. Där finns även kartor över skogsbrandsrisken, men den brukar inte bli signifikant förrän någon gång i maj eller juni (under 2000-talet har den dock några år stigit redan i slutet av april).
Många parametrar har betydelse
För att gräsbrandsrisken ska vara stor fordras naturligtvis att det är torrt i markerna, och modellberäkningarna tar därför till sin hjälp både observationer och prognoser rörande nederbörd, luftfuktighet, temperatur, snötäcke och vindhastighet.
Ovanstående karta visar hur analysen för gräsbrandsrisken såg ut för fredagen den 24 februari. Den blå färgen indikerar de områden som då bedömdes ha snötäcke. Rött innebär stor risk för gräsbrand och i de gulfärgade områdena kan fjolårsgräs börja brinna om väderförhållandena medför att gräset torkar upp.
Lite längre frampå säsongen kommer det även att dyka upp grönfärgade fält på kartan, dessa betyder att nytt grönt gräs vuxit upp och risken för gräsbränder är då liten. I övergångsfasen kommer det att finnas fält med gröna linjer, vilka markerar att det fortfarande finns fjolårsgräs, men att nytt gräs börjat växa upp. Gräsbrandrisken blir då successivt mindre.
Gräsbrandrisken kan ändras snabbt
För luftfuktigheten spelar solinstrålningen stor roll. Vid mulet väder är luftfuktigheten ofta så hög att brandrisken blir rätt begränsad. Är det soligt minskar luftfuktigheten samt fuktigheten i det ytliga markskiktet snabbt (åtminstone om inte ett nederbördsområde precis passerat förbi) och i speciellt sydsluttningar blir då risken stor. Blåser det dessutom går uttorkningen ännu snabbare och spridningsrisken ökar väsentligt. Risken beror sålunda på faktorer som kan ändras snabbt, vilket gör att brandriskkartan på vår hemsida kan se ganska olika ut från en dag till en annan.
Risken tar en liten paus
Efter lördagens gräsbrandsrisk passerade ett nederbördsområde över Sydsverige och risken togs bort från vår hemsida. Även dagarna som kommer väntas bjuda på ostadigt väder med mycket moln, så trots en tidig start ser det ut att dröja ett tag innan det blir aktuellt med en ny risk för gräsbrand.