När vi anlände till isbrytaren Frej vid hamnen utanför Piteå i tisdags sken en värmande vårsol och termometern visade då, smått otroliga, +10 grader. Sedan dess har ett markant väderomslag ägt rum och betydligt kallare luft strömmar, med nord- och nordvästvindar, nu ner över Bottniska viken. I dag på morgonen visar termometern -6 grader och i öppna områden pågår nyisbildning.
Isläget i Bottenviken
Sedan slutet av februari har i stort sett hela Bottenviken varit istäckt, men den senaste tidens västvindar har fått isen att spricka upp på svenska sidan och driva över mot den finska sidan. I den södra delen av Bottenviken finns nu, på svenska sidan, ett stort område med öppet vatten till sjöss, vilket syns i den aktuella iskartan nedan. När vinden nu vridit upp mot nordväst har en råk bildats även i norra delen av Bottenviken (sprickan med nyis i kartan nedan).
Isens rörelser
Hur isen rör sig är en av de viktigaste parametrarna att försöka prognostisera. Råkar och områden med mindre is är naturligtvis fördelaktiga för fartygen, men samtidigt som vinden kan bryta upp isen och ge områden med öppet vatten kan den även ge svåra förhållanden i de områden dit isen driver. Till exempel kan en sydlig kuling förflytta istäcket i Bottenviken norrut så att isen packas mot land i den norra delen. När isen packas mot land ökar ispressen i isfältet, fartygen får svårare att ta sig fram och rännan som bryts av isbrytaren går snabbt ihop. Vinden kan också göra att det bildas vallar i isen som bygger på höjden, men framför allt pressas isen neråt. Dessa vallar kan bli flera meter tjocka och sträcka sig tiotals meter neråt i djupet. Sådana vallar är svåra att ta sig igenom.
Sedan vi kom ombord på Frej har isläget varit relativt lugnt utan kraftigare ispress. Frej har assisterat fartyg genom isfältet i Bottenviken, till och från de finska hamnarna där isläget är sådant att i stort sett samtliga fartyg behöver assistans. Från råken där isen spruckit upp driver hela isfältet nu långsamt söderut. Eftersom hela isfältet driver är det svårt att uppfatta isdriften, men isdriften blir märkbar då vi ligger still i isfältet och ändå ändrar position.
