Den 23 maj i år började SMHI från sina egna automatstationer samla in och lagra minutvärden av nederbörd. Sedan dess har några stationer som mest rapporterat 2 mm/minut, vilket är dubbel skyfallsintensitet. I Sverige brukar vi definiera skyfall som minst 1 mm/minut eller 50 mm/timme.
Ett exempel är Delsbo där det föll 2,3 mm på en minut mellan klockan 17.45 och 17.46 den 2 juni 2022. Diagrammet visar att intensiteten låg över 1 mm/minut under åtta minuter mellan 17.42 och 17.50.
Genom att samla in nederbördsmängder så tätt i tiden som varje minut kan vi beräkna nederbördsmängder över valfria tidsintervall som 5 minuter, 10 minuter och så vidare.
Vi har i och för sig redan tidigare indirekt kunnat beräkna nederbörden över en minut genom att utnyttja skillnaden i nederbördshinkens vikt från den ena minuten till den andra. Men nu blir det enklare för oss att direkt söka ut minutnederbörden.
Tack vare minutdata kan vi bättre förstå hur olika väderelement samverkar och påverkas av varandra. Exempelvis kunde den tryckvåg som löpte runt jorden i samband med vulkanutbrottet på Tonga den 15 januari i år detekteras med hjälp av minutdata av lufttrycket. Med grövre tidsupplösning hade det inte gått.
Tyvärr kan man än så länge inte själv ladda ner våra minutdata via SMHIs tjänst Öppna data. Men jag hoppas att vi kan erbjuda detta i framtiden.
Sekundvärden av nederbörd?
Kan vi fortsätta att gå ner i tid och i framtiden mäta nederbörd varje sekund? Jag tvivlar på detta eftersom det leder till både tekniska och filosofiska problem.
SMHIs automatiska nederbördsmätare, som bygger på en beräkning av nederbördshinkens vikt, är inte dimensionerad för så hög tidsupplösning. Redan genom att gå ner till minutupplösning är vi i närheten av vad som är tekniskt möjligt med den mättekniken.
Eftersom vi både i Sverige och internationellt sedan länge redovisar nederbördsmängder på hela och tiondels millimeter så skulle sekundvärden oftast få karaktären antingen 0,0 eller 0,1 mm/sekund.
Men det finns undantag som orsakar en del filosofiskt huvudbry. Det största hagel vi känner till i Sverige vägde 2 hektogram. Om ett sådant hagel föll rakt ner i en nederbördsmätare, så skulle man under dessa bråkdelar av en sekund få en nederbördsintensitet av rent astronomiska mått.
Om vi går ner till millisekunder eller mikrosekunder, så har man säkert även under det kraftigaste regn, vissa sådana korta tidsperioder då inte någon enda regndroppe når nederbördsmätaren.
Är det då under denna korta tidsperiod uppehåll vid stationen? Nej, det tycker varken jag eller tror jag någon av våra läsare. Men det är ju inte så självklart att det är ställt bortom varje diskussion.
Sverker Hellström