Det är skottår i år och därmed en dag extra i februari. Hur hanterar vi detta inom klimatologin?
Det enkla svaret är att vi högaktningsfullt struntar i det!
Eftersom februari månad har en dag extra i år, så borde vi väl öka den normala månadsnederbörden i februari i motsvarande mån, det vill säga med ungefär 3,6%.
Men vi är inte så trakterade av att arbeta med varierande normalvärden, så därför förbigår vi denna komplikation och hoppas att den naturliga variationen från år till år och månad till månad dränker det lilla extra tillskott som skottdagen utgör.
Svarar skottåren för fler nederbördsrekord i februari?
Eftersom det är en dag extra i februari under skottår, så borde det vara en något förhöjd sannolikhet för rekordstora nederbördsmängder under februari dessa år. På motsvarande sätt borde det vara lite mindre sannolikt att ett skottår bjuder på en rekordtorr februarimånad.
Ger statistiken något stöd för detta?
Låt oss studera statistiken för 100 av de allra längsta stationsserierna i Sverige, det vill säga de stationer som ingår i den tabell vi varje månad publicerar i Månadens väder.
Om skottårseffekten har en reell inverkan så borde de rekordblöta februarimånaderna utgöra något fler än 25 och de rekordtorra lite färre än 25 av alla februarimånader.
Det visar sig att rekorden för största månadsnederbörd i februari har satts under skottår för 22 av 100 stationer och rekord för lägsta februarinederbörd har satts under skottår för 20 av 100 stationer.
Det vill säga ingen tydlig tendens åt någondera hållet.
Det är inte bara skottdagen som ställer till det
Man kan naturligtvis tycka att vi på SMHI borde ha någon korrektion av normalvärden och extremvärden under skottår. Men om man ska göra något så ska man göra det ordentligt.
Det är inte bara skottåren som ställer till det, utan vi har en astronomisk förskjutning på bra precis sex timmar för varje år. Det är det som är bakgrunden till skottåren vart fjärde år.
Dessutom är det en förskjutning på en knapp timme från den ena skottårscykeln till den andra. Det är bakgrunden till att vi hoppar över skottdagen 2100, 2200 och 2300. Däremot inte 2000 och 2400. Riktigt unga läsare kanske på sin ålders höst får uppleva sju år i rad utan skottdag 2097-2103.
Och så har vi ju förskjutningen på en timme fram och tillbaka mellan sommartid och normaltid.
Jag återkommer med nya blogginlägg på dessa teman under våren.