Temperaturen har stigit rejält i stora delar av landet. Med det har växtligheten kommit igång, liksom avdunstningen. Om du odlar har du säkert märkt att de växande grödorna behöver vatten. På samma sätt kan du titta ut genom fönstret och ana att just nu, andas växter vatten från marken och ut i atmosfären i enorma mängder. I södra Sverige rinner nu mycket lite, eller inget vatten genom marken till grundvattnet. Allt vill träd och växter fånga. Men hur mycket vatten är det egentligen som försvinner uppåt?
Jag klurar ofta på avdunstning när jag tittar på växtlighet eller blöta ytor som successivt torkar. Under den torra sommaren 2018 exempelvis, var jag med om ett skyfall på Gotland. Regnet kom som en befrielse, men nästan direkt efter att sista droppen fallit, var luften som full av dimma och marken torr med undantag av pölar i sänkor. Hur mycket kan ha dunstat då?
Det går att gissa och få en uppfattning. Om vi tänker att det regnat 40 mm på en kvadratkilometer skulle 40 000 ton vatten fallit och då kunnat dunsta. Det låter sanslöst. Allt dunstade nog inte på en gång och sannolikt tog växtlighet hand om en del, men det ger ändå en känsla för vilka krafter det handlar om.
Se beräknad avdunstning på smhi.se
SMHI ska beskriva Sveriges hydrologi och i det ingår att vi ska beskriva avdunstningen. Tyvärr är det en mycket lurig parameter. Mätningar av avdunstning i stor skala är i stort sett obefintliga i Sverige, i alla fall om man jämför med vattenföringsmätningar. Vi har därför inget facit över avdunstningen. Det finns ekvationer som beskriver processen fysikaliskt. Problemet är bara att för att få en riktigt bra beräkning av avdunstning från mark och växtlighet krävs god kunskap överallt om bland annat temperatur, luftfuktighet, vind, markanvändning, typ av växtlighet och hur mycket vatten som finns tillgängligt i marken. När det är torrt väljer växterna att spara vatten och dunstar därför mindre ju torrare det blir.
Sverige är stort och varierande och av naturliga skäl blir det svårt att fånga detaljbeskrivningar av avdunstning. På större skala och över en längre tidsperiod kan vi ändå beräkna avdunstning relativt väl. I produkten Vattenbalans visas den beräknade avdunstningen för mer än 40 000 områden i Sverige för olika tidsperioder tillsammans med mängden nederbörd, avrinning, snö och lagring av vatten över samma område. Den kortaste tidsperioden som visas är 3 månader med anledning av osäkerheterna vid kortare tidssteg.
I Vattenbalansprodukten får jag inte svar på alla funderingar om avdunstning. Men kanske finns det något befriande i det? Vi kan inte, vare sig med modeller eller observationer, fånga allting i detalj. Det kan kännas irriterande att det finns osäkerheter i avdunstningsberäkningarna. Men när jag sitter och skådar över ett gäng vattentörstande pilar som bokstavligen klunkar vatten vid vattendraget, då kan jag anta att de avdunstar maximalt och om de då bidrar till ökade felkällor, då är det okej med mig.
Läs mer om avdunstning i Kunskapsbanken på smhi.se.
//Katarina