Årets hittills högsta temperatur inträffade på nyårsafton (?)

Många stationer i södra Sverige rapporterade januari månads och därmed även årets hittills högsta temperatur den 1 januari. Men om man tittar närmare på temperaturkurvorna så är det i en del fall så att temperaturen egentligen kulminerade sent på nyårsafton 2016.
 

Nyår

De läsare som brukar följa med i väderstatistiken känner säkert till den här egenheten. SMHI räknar temperaturdygnet från 19-19 (20-20 svensk sommartid). Temperaturdygnet börjar alltså redan på kvällen föregående dygn.

Det kan ibland inträffa att det är varmare sent på kvällen det föregående dygnet än vid någon tidpunkt följande dygn. Den högsta temperaturen blir då bokförd på "fel" dygn. Samma sak gäller vid rapportering av minimitemperaturer.

Går det här att ändra?

Klimatologer går som katten kring het gröt i den här frågan. Å ena sidan får vi nästan be om ursäkt när ett högsta eller lägsta värde hamnar på fel datum, eller som i det här fallet till och med "fel" månad och år. Å andra sidan är vi rädda att det skulle leda till homogenitetsbrott om vi ändrade rutinerna.

Om hela vårt stationsnät var automatiserat så vore det i och för sig ingen större sak att programmera om stationerna så att maximi- och minimitemperaturen beräknas mellan 00 och 24.

Men det skulle faktiskt leda till skillnader för vissa företeelser. Antalet "falska" 25°-dygn skulle minska. När en värmebölja bryts av en markant kallfront kan det hända att temperaturen fortfarande är över 25° en bit in på kvällen även om temperaturen är långt under 25° följande dag. Någon gång varje sommar kan det på det sättet bli ett extra 25°-dygn eftersom maximitemperaturen räknas från kväll till kväll.

Även när det gäller tropiska dygn (minimitemperatur över 20°) kan det bli en minskning eftersom en beräkning över 00-24 på sätt och vis innefattar två olika nätter.

Så det här är något som tål att tänka på innan vi eventuellt genomför förändringar. Även om vi själva gör som vi vill med SMHIs egen databas, så är vi bundna av regler för observationer som sänds ut på det internationella nätet, och dessa säger att vi ska rapportera maximi- och minimitemperaturen på samma sätt som nu.

Nederbördsdygnet räknas från morgon till morgon

Även när det gäller nederbördsrapporteringen så avviker den från det verkliga kalenderdygnet. Dygnsnederbörden räknas från morgon till morgon, närmare bestämt 07-07 eller 08-08 när vi har sommartid.

Dygnsnederbörden är således inte fastställd förrän på morgonen följande dygn. Vi klimatologer får ibland hålla andan så att inte en rekordtorr månad spricker på ett tidigt morgonregn den första dagen i nästa månad!

Vad gäller för lufttryck, vindhastighet m.m. ?

När det gäller lufttryck, vindhastighet, relativ fuktighet och så vidare finns inte några sedan länge cementerade regler. Så där står det oss fritt att anpassa redovisningen till det verkliga kalenderdygnet.

Detta kan göras med olika grad av ambitionsnivå. Alla mätvärden lagras i vår databas i UTC-tid och det blir då enklast att göra en utsökning över dygnet mellan 00-24 UTC. Men då slår det fel på en timme svensk tid (två timmar sommartid). Därför förordar jag att man använder 01-01 svensk normaltid.
 

Klocka
Klocka, management

Sedan har vi det här eländet med byte mellan normaltid och sommartid två gånger om året. Här finns det åsiktsskillnader mellan olika klimatologer. Vissa nöjer sig med att redovisa i svensk normaltid året runt. Detta bland annat för att undvika att ett av årets dygn blir 23 timmar och ett annat 25 timmar. Men vi klarar av att hantera att en av årets månader är kortare än de andra, och dessutom ibland 28 dygn och ibland 29.

Därför tycker jag att man ska löpa linan ut. Så i de sammanställningar som jag själv har ansvar för redovisas exempelvis lufttrycket på det datum som våra klockor visade vid den tidpunkt då observationen gjordes.

comments powered by Disqus