SMHIs klimatexpertis ett stöd i hållbarhetsrapporteringen

I EUs handlingsplan för att uppnå klimatmålen och hålla nere den globala uppvärmningen är taxonomiförordningen och disclosureförordningen viktiga pusselbitar. Nya regler började tillämpas 1 januari 2022, och fler regler kommer tillkomma framöver.  Detta innebär att det ställs nya krav på hur verksamheter ska redovisa sina hållbarhetsrapporter. Med hjälp av SMHIs djupa kunskaper inom klimatområdet kan verksamheter få stöd genom hela processen.

För att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom den gröna given behöver investeringar i större utsträckning styras mot hållbara projekt och verksamheter. Taxonomiförordningen är ett verktyg för att klassificera om verksamheter är hållbara eller inte.  Disclosureförordningen ställer krav på finansbranschen att informera om hur de tar hänsyn till olika hållbarhetsaspekter i investeringsbeslut.

Nya regler från 1 januari 2022

Från 1 januari 2022 började disclosureförordningen tillämpas när det gäller redovisning av hållbarhetsfaktorer i regelbundna rapporter. Samtidigt började taxonomiförordningens miljökriterier för klimatförändringar tillämpas. Fler kriterier kommer läggas till under året och även 2023.

De nya kraven på rapportering och transparens runt detta, innebär att företag behöver göra en grundlig analys för att bland annat se över vilka klimatrisker och möjligheter som finns hos dem, samt hur dessa kommuniceras externt.

─ Här kan SMHI vara behjälpliga. Vi kan dels fungera som processledare och hjälpa verksamheter att komma igång med arbetet i ordinarie riskprocesser, men också bidra med screening av klimatrisker, tillgångar och lån. Idag finns flera olika ramverk som stöttar bra i det arbetet som till exempel TCFD, Taskforce on Climate-related Financial Disclosure, vilket SMHI kan hjälpa företag med, säger Alexandra Birger Röör, chef Nya marknader och marknadsansvarig för konsulttjänster som stöttar företag i att arbeta med dessa frågor.